Vad händer med människorna i en mindre ort när tillvaron förändras genom att en dominerande industri minskar personalen och arbetslösheten ökar? Hur ser de på omgivningen och möjligheterna att påverka arbetsliv och framtid? Med Degerfors som utgångspunkt är det här frågor som Susanna Lundberg diskuterar i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.
Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att studera hur olika myndigheter, skogsägare och andra berörda hanterade den stora skogsbranden i Västmanland. Studierna syftar till att förbättra beredskapen hos involverade organisationer och hur sådana här extrema händelser påverkar skogsbruket.
– På 1970-talet valde vi en väg mot jämställdhet, alla skulle bli jämställda lönearbetare. Men det ledde också till en omformulering av fortsatt underläge för kvinnorna. Det är fortfarande i första hand de som får ta kostnaderna för reproduktionen, säger Markus Klinton, som i sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Örebro universitet diskuterar konflikten kring den gravida arbetstagaren.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, behöver förändra sitt sätt att tänka kring den kunskap man tar fram. Gunilla Eriksson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att den sociala miljön och språkbruket inom underrättelsetjänsten i hög grad formas av språk och miljö och att det begränsar kvaliteten på den kunskap man tar fram.
Fyra forskare vid Örebro universitet har fått sammanlagt 15 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Projekten handlar om ungdomar och idrott, utbildning, arbetskraftsinvandring, föräldraskap och hot och våld i arbetslivet.
I en artikel i International Journal of Cultural Studies beskriver David Redmalm, doktorand i sociologi vid Örebro universitet varför gulliga smådjur är så populära i dag. Med utgångspunkt från kändisen Paris Hilton och hennes chihuahua beskriver han motsättningen mellan djuret som förmänskligad vän och som handelsvara.
Det är svårt att undgå budskapet om att miljön är hotad och att vi alla är ansvariga för att lösa problemen, skriver Örebroforskaren Ylva Uggla i boken (O)möjliga livsstilar. Ansvaret för miljön har till stor del flyttats från staten till individen men hur mycket kan en enskild människa göra i ett samhälle som är starkt präglat av konsumtion och där rörlighet är ett ideal?
Miljöfrågor är samhällsfrågor eftersom problemen har sina rötter i samhällets utformning, och hur människor använder naturen. Därför måste även samhällsvetare ta en aktiv roll genom att skapa kunskap om miljöfrågor och delta i debatten. Det anser Örebroforskaren Rolf Lidskog, som därför skrivit boken Miljösociologi tillsammans med forskarkollegan Göran Sundqvist vid Universitetet i Oslo.
Konsten att vara sig själv är ingen enmansshow. Vi är inte ensamma herrar över vårt liv utan det är en balansgång mellan individuell frihet och socialt tvång. - Vi är inte marionetter i andra människors eller kulturens och samhällets våld, men vi vill förstå och bli förstådda av människor runt oss, säger Emma Engdahl, sociologiforskare vid Örebro universitet.
