Efter första världskriget förändrades idrotten - läktarna fylldes med publik, media fanns på plats och nya pengar strömmade in. Kommersialiseringen rubbade maktbalansen. Örebroforskaren Nils-Olof Zethrin har undersökt hur idrotten påverkades och visar att många av utmaningarna som idrottsledare mötte då är desamma än i dag.
Hur kan idrottsföreningar bidra till att fler människor rör på sig och mår bättre både psykiskt och fysiskt hela livet? Det ska EU-projektet Sports Club for Health undersöka. – Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.
Skolämnet idrott och hälsa ses ibland som ett tillfälle att vara fysisk aktiv och inte som en chans att lära sig något. Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker, säger en av eleverna i en Örebrostudie, som publicerats i senaste numret av tidskriften Sport, Education & Society. Mikael Quennerstedt, Örebro universitet, och Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan är redaktörer.
Ny forskning visar att idrotten skyddar ungdomar från depression och ökar självkänslan. Idrottande ungdomar trivs bättre i skolan, dricker mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga som inte är engagerade i föreningar eller som slutar med idrotten. – Våra resultat visar hur viktigt det är att uppmuntra barn och ungdomar att idrotta, säger Metin Özdemir, forskare vid Örebro universitet.
Barn och ungdomar motionerar allt mindre och det kan i vuxen ålder leda till hälsoproblem. Idrottsforskaren Jenny Isberg vid Örebro universitet har därför utarbetat förslag på hur idrottslärarna ska kunna motivera sina elever att bli mer fysiskt aktiva. – Det handlar om att hjälpa ungdomar att hitta sin egen väg till att vilja utöva fysisk aktivitet, säger hon.