Är det den sociala samvaron, det stressfria livet eller genetiken? Det kan ingen säga. Men faktum är att på den grekiska ön Ikaria blir invånarna riktigt gamla. Nu vill en grupp Örebroforskare undersöka varför.
För mammor som känner att de inte har kontroll över delar av livet och kämpar med relationen till sina tonårsbarn kan ett socialt stöd göra stor skillnad. Men detsamma verkar inte gälla för pappor i samma situation. Det visar en ny studie publicerad i Family process.
Fysisk kondition och stresstolerans hos unga kan ge svar på varför vissa personer får problem med magen som vuxna och andra inte. Det visar Carren Anyango Melinder i sin doktorsavhandling.
Pensionärer fick prova att äta ett tillskott med goda bakterier för att bli bättre i magen. Bakterierna gjorde ingen större skillnad för magen men däremot för den psykiska hälsan. – Det verkar som om bakterierna påverkar kommunikationen mellan tarm och hjärna på ett positivt sätt, säger Lina Östlund-Lagerström, som skrivit en avhandling i medicin vid Örebro universitet.
Sätt inte upp mål utan lägg kraften på själva uppgiften. Idrottsforskaren John Jouper, Örebro universitet, har skrivit en handbok för idrottare och tränare som bryter med den klassiska idrottspsykologin – med syfte att öka förmågan att prestera.
Östrogen i vattnet får fisken att stressa upp sig och ändra sitt beteende. Och problemen är ärftliga – även barnbarnen blir stressade. Det visar Kristina Volkova i sin doktorsavhandling i biologi vid Örebro universitet.
Personer med utvecklad demenssjukdom är ofta beroende av andra för att röra och förflytta sig. Vårdpersonal som arbetar inom demensvården blir lätt frustrerade när de märker att beprövade rutiner och hjälpmedel inte fungerar. I en avhandling från Örebro universitet presenterar Charlotta Thunborg, fysioterapeut och forskare, ett instrument som kan bli till stor hjälp för en individanpassad vård.
Majoriteten av unga vuxna i en ny studie som genomförts på uppdrag av Socialstyrelsen svarar att de har upplevt någon form av utsatthet under uppväxten. – Studien visar att många barn och ungdomar är utsatta under lång tid men samtidigt oförmögna eller ovilliga att berätta för vuxna om sina erfarenheter, säger Åsa Cater vid Örebro universitet.
Ungdomar som har svårt att hantera stress riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som vuxna. En låg stresstolerans slår dessutom ut det skydd som en god kondition kan ge. Det vill säga det hjälper inte om ungdomarna tränar de behöver också lära sig att hantera stress. Det visar en ny studie vid Örebro universitet publicerad i tidskriften Heart.
Tränare för elitlag i fotboll är ett utsatt släkte. I en unik studie har Sören Hjälm under tio år studerat utbränningsprocessen och vägen tillbaka för en grupp elittränare i fotboll. I doktorsavhandlingen vid Örebro universitet, konstaterar han att precis som inom andra yrken är det avgörande för utbrända tränare att lyckas med återhämtningsprocessen för att kunna fortsätta att arbeta.
Hälften av alla tonåringar i Sverige drabbas av återkommande smärta och värk, vilket i sin tur ofta är kopplat till nedstämdhet och stress. Ida Flink, forskare i psykologi vid Örebro universitet, har fått 750 000 kronor från Idéprovningen för att utveckla webbaserad terapi som kan hjälpa drabbade ungdomar.
I situationer som handlar om liv och död är det avgörande att ledarskapet fungerar. – Det har visat sig vara viktigt att ledaren ser på händelsen som en utmaning och letar efter möjligheter och inte problem. Ett bra arbetsklimat inom organisationen är också nödvändigt för att kunna utföra lyckade räddningsoperationer, säger Örebroforskaren Misa Sjöberg.
Är stress, ryggsmärta och sömnproblem tre olika problem eller tre varianter av samma problem? Psykologiforskaren vid Örebro universitet Shane MacDonalds forskning visar att det är orealistiskt att betrakta problemen som oberoende av varandra.
Många svårt sjuka patienter med lungsjukdomen KOL förväntar sig att även döden ska bli utdragen och svår. Men när den väl inträffar upplevs den ofta av de anhöriga som lugn. Örebroforskaren Kristina Ek har intervjuat KOL-sjuka och deras anhöriga, och samtal om döden är en av de förbättringar som hon efterlyser i vården av dessa patienter.
