Fyra år av krig sätter djupa psykiska spår hos Ukrainas barn

Fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina påverkar kriget fortfarande vardagen för miljontals barn och unga. Barnrättsorganisationen Plan International varnar nu för att en hel generation riskerar att växa upp med djupa psykiska ärr om inte långsiktigt stöd för psykisk hälsa säkras.

– Alla barn i Ukraina delar erfarenheten av att sova i skyddsrum, att inte gå i skolan som vanligt och att klara sig utan el. De har förlorat sin grundläggande trygghet, säger Sven Coppens, chef för Plan Internationals humanitära insatser i Ukraina.

Barnen har totalt tillbringat nästan sju månader i skyddsrum under marken och vart tredje barn rapporterar att man oroar sig mer för läxförhör än flyglarm. Detta visar hur kriget har förändrat deras vardag och uppfattning om vad som är normalt.

– Humanitära kriser pågår vanligtvis i veckor eller månader. Efter fyra år av fullskaligt krig har detta blivit en ihållande kris, och insatsen handlar nu om att förebygga att en hel generation tar permanent skada, säger Coppens.

Många barn har tvingats fly sina hem flera gånger och förlorat trygga platser som sovrum, lekplatser och klassrum. Under långa perioder har undervisningen skett online, vilket berövat dem de trygga miljöer där de lär sig, umgås och knyter vänskapsband.

Utöver dessa förluster måste många barn också hantera separationen från familjemedlemmar som tjänstgör i kriget. Vart tredje barn har varit med om att en nära vän eller släkting blivit dödad eller skadad.

Kriget påverkar barnen på flera sätt: de lever med ständig rädsla och mardrömmar, blir mer aggressiva, drar sig undan och får svårt att koncentrera sig. Plan Internationals experter på barns psykiska hälsa rapporterar om en alarmerande ökning av minnes- och talstörningar, särskilt bland barn som bor i områden som är hårt drabbade av drönar- och missilattacker.

I familjer som tvingats fly måste föräldrar ofta arbeta långa dagar för att försörja familjen. De får då mindre tid över för barnen, som då går miste om tillfällen att utveckla sin sociala förmåga.

Tonåringar oroar sig både för sin säkerhet och sin framtid, och har få chanser att umgås med vänner. Pojkar har extra svårt att uttrycka känslor. Samtidigt påverkas familjer av stress och trötthet, vilket barn märker direkt.

Om barns psykiska hälsa inte tas på allvar riskerar de att växa upp med djup och långvarig oro. De kan få svårigheter i skolan eller ta till destruktiva sätt att hantera stress, som droger, alkohol eller farliga beteenden – något som påverkar hela Ukrainas framtid.

– Barn märker direkt när vuxna är pressade, säger Albin Ölveborn, humanitär expert på Plan International. Får de däremot stöd att hantera situationen återspeglas den motståndskraften ofta hos barnen. Därför prioriterar vi psykiskt och socialt stöd för barn och deras familjer.

I Ukraina arbetar Plan International med att skapa barnvänliga platser i renoverade skyddsrum där barn kan leka, lära och känna trygghet igen. Föräldrar får stöd i hur de kan prata med sina barn, hantera stress och mötas för gemenskap.

Insatserna gör stor skillnad. Föräldrar berättar att deras barn har blivit gladare och tryggare samt kommunicerar bättre. Samtidigt får vuxna möjlighet att träffas och stötta varandra, vilket stärker både familjer och lokalsamhällen.

– Av de 10,8 miljoner människor som behöver humanitärt stöd kan endast 3,6 miljoner nås, bland annat på grund av minskade bidrag och svårigheter att arbeta nära frontlinjerna. Om vi inte tar itu med detta riskerar vi att förlora en hel generation, säger Coppens.

Det internationella samfundet behöver fortsätta stödja humanitära insatser och långsiktiga investeringar i utbildning, psykisk hälsa och psykosocialt stöd — så att barnen kan känna att världen stod vid deras sida under kriget.