Förskrivningen av bettskenor på fortsatt hög nivå – stress och oro tros ligga bakom

Förskrivningen av bettskenor – som motverkar smärta i käken och skyddar tänderna vid tandgnissling – har i riket ökat med 22 procent mellan 2009 och 2018 och en majoritet skrivs ut till kvinnor, det visar statistik från Försäkringskassan. Under 2018 förskrevs drygt 55 000 bettskenor och en av förklaringarna kan vara ökad stress. Patienter med återkommande smärta från tuggmusklerna kan också regelbundet behöva träna och stretcha käkarna.

Användningen av bettskenor har ökat kraftigt sedan 2009 efter att allt fler patienter känt av besvär med tandgnissling eller tandpressning som kan bidra till spända och ömmande käkmuskler, nedslipade tänder och huvudvärk.

- Hos en person som gnisslar eller pressar tänder måste musklerna arbeta hela tiden och det leder till att käkmusklerna blir överansträngda. Anledningen till att man spänner käken och förskrivs bettskena är ofta stress och oro, men kan också bero på ökad koncentration och ansträngning. Sedan har tandvården blivit bättre på att fånga upp problemen, säger Annie Borgwardt, tandläkare och specialist i bettfysiologi på Tandvården Sergel i Stockholm.

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet förskrivna bettskenor under 2018 var strax över 55 000, en ökning med 10 000 sedan 2009. Samtidigt har förskrivningen planat ut på en hög nivå och under 2018 förskrevs knappt 700 färre bettskenor jämfört med 2017, en minskning med 1 procent. Statistiken visar också att bettskenor är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män och bland kvinnor i åldern 25–39 år fortsätter förskrivningen att öka i snabbare takt än för andra grupper.

- Att kvinnor mitt i livet i störst utsträckning förskrivs bettskena stämmer väl överens med folkhälsan i stort där kvinnor i större utsträckning än män besväras av stress och sömnproblem. En bettskena hjälper många, men ofta krävs också förändringar i vardagen. Allt som hjälper till att stressa av är bra. Det kan vara avslappnande aktiviteter som bidrar till sänka axlarna och inte bita ihop käkarna, men det är ju lättare på dagen än på natten när man gnisslar tänder, säger Annie Borgwardt.

Som patient ska man vara uppmärksam på hårt sammanpressade käkar och huvudvärk när man vaknar, att tänderna känns vassare, att det finns emaljflisor i munnen och smärta när man gapar eller tuggar.

- En bettskena skyddar både tänderna och avlastar käkarna, men det kan också vara viktigt att under dagen fokusera på att slappna av i käken och ibland kan kompletterande träning för käken behövas, säger Annie Borgwardt.

Om statistiken

Beräkningarna har gjorts utifrån statistik från Försäkringskassan och omfattar de bettfysiologiska åtgärderna 601, 602, 603, 604 och 605 i det statliga tandvårdsstödet.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Erik Magni, presschef, Praktikertjänst, e-post: erik.magni@ptj.se, tel: 0703-265098