Rapport från Praktikertjänst – ”Hur styr regionerna – en kartläggning och analys av förfrågningsunderlag i primärvården”

I en ny rapport granskar Praktikertjänst regionernas förfrågningsunderlag för vårdcentraler åren 2021 och 2022. Resultaten visar att det skett få förändringar trots ny lagstiftning som säger att primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården.

För att förbättra hälso- och sjukvården och värna dess långsiktiga utveckling har regeringen under de senaste mandatperioderna tagit initiativ till flera olika utredningar och propositioner för att styra mot att primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården. Och sedan den 1 juli 2021 har exempelvis primärvårdens uppdrag preciserats i fem punkter i hälso- och sjukvårdslagen:

1. tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov,
2. se till att vården är lättillgänglig,
3. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar,
4. samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården,
5. möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.

För att ta reda på hur den nya lagstiftningen efterföljs har Praktikertjänst tagit initiativ till rapporten ”Hur styr regionerna – en kartläggning och analys av förfrågningsunderlag i primärvården”.

I rapporten har Praktikertjänst kartlagt och analyserat samtliga 21 regioners förfrågningsunderlag till vårdcentraler under 2021 och 2022. Målet var att ta reda på om, och i så fall hur, förfrågningsunderlagen förändrats mellan 2021 och 2022 mot bakgrund av den lagändring som trätt i kraft.

- Hälso- och sjukvården har länge brottats med problem kring tillgänglighet, effektivitet och kontinuitet. För att skapa en mer jämlik vård är det sedan ett år lag på att primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården, men den kartläggning vi nu gjort visar att det skett få förändringar i regionernas uppdrag till vårdcentralerna, säger Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare på Praktikertjänst.

Resultaten visar att ett tiotal av de granskade förfrågningsunderlagen refererar till de utredningar och överenskommelser som gjorts på området god och nära vård. Samtidigt tycks de fem punkterna om primärvårdens nydefinierade uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen inte fått något genomslag.

- Att förfrågningsunderlagen inte lever upp till lagstiftningens intentioner är anmärkningsvärt och är på god väg att bli ett demokratiskt problem. Som situationen är nu är det svårt att se hur den förändrade lagstiftningen ska kunna implementeras och skapa en personcentrerad vård med primärvården som nav, säger Sara Banegas.

För att komma vidare föreslår Praktikertjänst följande:

• Regionerna behöver se över förfrågningsunderlagen och säkerställa att primärvården har de förutsättningar som lagstiftningen kräver.
• Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar behöver öka till 25 procent under de kommande fem åren.
• Den digitala och fysiska primärvården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.

- Det är genom förfrågningsunderlagen som regionerna har möjlighet att styra och ge primärvården rätt resurser, både personella och finansiella. Men så länge förfrågningsunderlagen inte används för att driva utvecklingen i den önskade riktningen, så kommer det inte att ske någon omställning. Det är dags att gå från ord till handling, säger Sara Banegas.

För ytterligare frågor, kontakta gärna:

Praktikertjänsts pressjour, tel: 010-128 36 66, e-post: press@ptj.se