Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Är Afghanstan säkert 2020?

Pressmeddelande   •   Maj 12, 2020 08:54 CEST

Vid den internationella konferensen How safe is Afghanistan? i Stockholm oktober 2018 konstaterades att "Afghanistan inte är säkert, det finns inga säkra områden och det blir värre" [1] och att EU undervärderar hur farligt landet är [2].

Våren 2019 varnade Lifos, Migrationsverkets experter, i sin rapport [3] om för vad som kan hända om USA drar tillbaka sina trupper: ”Ett alltför snabbt trupptillbakadragande, utan att pågående fredssamtal lett in i regelrätta förhandlingar mellan huvudparterna talibanrörelsen och den afghanska regeringen, riskerar att bidra till våldseskalering. I ett värsta scenario skulle detta kunna medföra en situation liknande den som uppstod i Afghanistan efter att Sovjetunionen lämnat landet 1989. Detta värsta scenario skulle kunna innebära statskollaps, sönderfall, fraktionalisering utifrån etniska skiljelinjer och i förlängningen fullskaligt inbördeskrig.”

Den 25 februari 2020 undertecknade USA och talibanerna en fredsöverenskommelse, utan att regeringen konsulterats [4]. Den innefattade att regeringen ska släppa 5 000 talibanfångar, att talibanerna ska släppa 1 000 fångar från regeringsstyrkorna, att talibanerna och regeringen ska börja samtala med varandra, och att talibanerna ska upphöra med sitt samarbete med IS. Dessutom fanns en "informell" överenskommelse om att talibanerna skulle minska våldet med 80 % [5].

Fakta om Afghanistan [6, 7, 8]

Afghanistan är Asiens fattigaste land. 55 % lever under fattigdomsgränsen. Spädbarnsdödligheten är högst och medellivslängden lägst i världen, enligt SIGAR. Stora delar av befolkningen har inte tillgång till sjukvård. 40 % av barnen i Afghanistan är tillväxthämmade. Arbetslösheten är 30 %, bland unga 40 %, och förväntas öka när utländska trupper försvinner. Torka och befolkningsökning har lett till brist på vatten, bland annat i Kabul.

Antalet döda och sårade i strider har fortsatt att öka sedan 2015 (se diagrammet från UCDP ovan).

Mänskliga rättigheter, framför allt för kvinnor men även för barn, är gravt eftersatta [9]. Släktfejder kan vara i generationer. Nyligen mördades sju medlemmar i en familj som en hämndaktion. En 18-årig flicka mördades av sin bror för att hon ville välja sin make själv [10].

Hur är situationen för "återvändare"?

Omkring hälften av de ensamkommande ungdomarna har vuxit upp i Iran eller Pakistan, där också många av barnfamiljerna levt. Afghanistan är därför ett främmande land för dem.

UNHCR har beskrivit situationen för "återvändare" från Europa [11]. Återvändare identifieras inte bara via språket utan också på grund av "oislamskt beteende", t.ex. ögonkontakt. De hotas av talibanerna då de anses vara otrogna och ha förrått sitt land. Även polis och regeringsstyrkor ifrågasätter att de är "afghaner". Deras egna familjer och hembyar anser ofta att de gjort något kriminellt eftersom de skickades tillbaka. Det är ovanligt att återvändarna har mer än tillfällig kontakt med sin familj. Barn har beskrivit hur de gör allt för att dölja att de återvänt från Europa.

Det är mycket svårt att hitta arbete eller starta eget, utan att ha välvilligt inställda släktingar. De flesta barn kan inte längre fortsätta i skolan. Många får arbeta, ofta i farliga verksamheter.

Vad har hänt?

Flera månader efter valet var det två personer som båda utropade sig till president [12]. Detta minskar regeringens möjligheter att agera. Vem är det som bestämmer?

Under årets första månader minskade våldet. Men efter "fredsavtalet" har talibanerna ökat våldet kraftigt, och många civila har dödats eller skadats. Talibanerna har inte hörsammat president Ghanis vädjan om vapenvila under ramadan. Nu är det inte självmordssprängningar i storstäder. I stället försöker man omringa mindre städer på landsbygden och säkra stora vägar. Dock attackerades nyligen Läkare utan gränsers klinik i Kabul. Observatörer anser att det är tydligt att talibanerna har som mål att ta över landet.

Regeringen har släppt några hundratal talibanfångar ur fängelserna. Talibanerna har endast släppt ett fåtal regeringssoldater.

USA har börjat tillbakadragningen av sina trupper, vilket ger talibanerna mer utrymme. Tillbakadragandet har dock hämmats av corona [13]. Samma sak gäller NATO:s trupper.

I samband med coronakrisen i Iran har strömmen av återvändande flyktingar ökat [14]. En del av dem kan återvända till sina hemorter, men många blir kvar i storstäderna och de flyktingläger/ slumområden som utvecklats där. Antalet internflyktingar ökar, med alla de problem som det medför.

Corona sprider sig i landet. Att befolkningen är ung (halva befolkningen är under 20 år) kan göra att infektionen inte slår så hårt. Å andra sidan har livsmedelskrisen blivit akut under corona, och enligt Rädda barnen hotas sju miljoner barn av undernäring [14]. De kommer att vara mer känsliga för denna liksom för alla andra infektioner, och barnadödligheten kan förväntas stiga ytterligare.

Arbetslösheten ökar på grund av nedstängning av samhället. Chansen för "återvändare" som saknar socialt nätverk i landet att kunna etablera sig, dvs. få en anställning eller starta eget, är i princip obefintlig. Även som tiggare är det att vara svårt att dra sig fram, då gatorna är tomma.

Vilka ska utvisas?

De som hotas av utvisning är

  • 2 000 barn med sina föräldrar som nu lever i limbo
  • 1 000 tonåringar som fyller 18 efter att ha varit fem år i Sverige
  • 7 000 unga vuxna utan yrkesutbildning, nu papperslösa
  • Upp till 7 000 unga vuxna med fullgjord gymnasieutbildning men som ej får anställning i tid
  • Ett okänt antal unga flickor som förväntas gifta sig med en medelålders släkting
  • Ett okänt antal ensamstående kvinnor som ibland flytt från familjen
  • Ett okänt antal män som eftersöks av talibaner då de arbetat för regeringen

Av dessa

  • har ett stort antal aldrig varit i Afghanistan, eller bara som små. De är uppvuxna i Iran eller Pakistan.
  • har många inte en enda användbar kontakt i Afghanistan.
  • har en del familjen i Iran eller Pakistan, men nu är gränserna stängda. Det är dyrt att skaffa pass. Ensamma män släpps inte alltid in i Iran, det kan krävas att man gifter sig först.
  • har en del släkt i Afghanistan, men det är släkten som är fienden, t.ex. på grund av hedersbrott.
  • är en del eftersökta av talibaner och andra väpnade grupper. Djungeltelegrafen har fått hjälp av internet och TV, och det är mycket svårt att gömma sig i Afghanistan.
  • är en del kristna, ateister eller hbtq-personer. För att de inte ska utsättas för trakasserier, hot och våld måste de gömma sin livsåskådning eller sexuella läggning, vilket man inte ska behöva enligt konventionen om mänskliga rättigheter.

Dessutom

  • En enda verkställd utvisning kostar 97 000 kr enligt Riksrevisionen 2020.
  • Utbildning är en investering. Gymnasieungdomarna kommer att ha kostat samhället hälften av vad en svenskfödd ungdom kostar när de tar studenten. Någon annan har betalat de cirka 15 första åren. Vid en utvisning är detta en bortkastad investering. Detta påpekas av kommunpolitiker från alla partier utom SD [15].
  • Vi behöver fler ungdomar 15-25 år, eftersom vi har för få svenskfödda för att till exempel klara vården av gamla framöver (se bild) [16, 17].

Referenser

1. "Afghanistan är inte säkert" Amnesty press 18.10.2018

2. Do the migration authorities in EU underestimate the insecurity in Afghanistan? Pressmeddelande 14.10.2018

3. Afghanistan - säkerhetsläget i Ghazni 2.0 Lifos 29.5.2019

4. Afghan conflict: US and Taliban sign deal to end 18-year war BBC News 29.2.2020

5. US warns Taliban to curb attacks after exit deal calls for 80 % cut to violence The Guardian 2.5.2020

6. Om (o)säkerheten i Afghanistan, speciellt Ghazni Se referenslista. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 1.6.2019

7. Säkerheten i Afghanistan augusti 2019 Se referenslista. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 10.8.2019

8. Afghanistans skakiga framtid - talibanvälde eller kaos? Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 28.8.2019

9. Afghanistan - mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2018 UD, offentliggjord av regeringen 18.6.2019

10. Horrific murder of teenage girl again puts spotlight on Afghanistan's 'honor' killing Radion Free Europe 7.5.2020

11. Afghanistan: Compilation of Country of origin information (COI) relevant for assessing the availability of internal flight, relocation or protection alternative (IFA/IRA/IPA) to Kabul UNHCR Dec 2019

12. Another Afghan election crisis and the challenge of power-sharing usip.org 10.3.2020

13. Coronavirus disrupts troop withdrawal in Afghanistan New York Times 18.3.2020

14. Return of undocumented Afghans from Pakistan and Iran. Weekly situation report UN IOM 8-14.3.2020

15. Över sju miljoner barn i Afghanistan hotas av undernäring Rädda barnen i TV4 1.5.2020

16. 38 lokalpolitiker: Utvisa inte de ensamkommande Aftonbladet 5.5.2020

17. Kostnaderna för utvisningar är skyhöga - låt dem stanna! Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 23.3.2018

Författare: Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Media äger rätt att återge texten, med angivande av författare och källa.

#afghanistanisnotsafe 

Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Webmaster och redaktör: Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 
Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49