Ekologiska Lantbrukarna

​Krisstöd baserat på dieselanvändning skadar mer än det hjälper

Pressmeddelande   •   Nov 07, 2018 15:29 CET

Sommarens torka drabbade svenska bönder hårt och regeringens beslut om ett krisstöd var välkommet. Nu har Jordbruksverket lagt ett förslag till hur den andra delen av krisstödet ska fördelas. Det märkliga är att både Jordbruksverket och LRF förordar att stödet ska fördelas på dieselanvändning, alltså att vi lantbrukare får större del av krisstödet ju mer fossila bränslen vi använt under 2018. Det är inte lätt att kombinera snabb utbetalning med en klok fördelning av pengarna. Men att använda dieselförbrukningen som underlag är olyckligt i flera avseenden.

Jordbruksverket beskriver två alternativ för utbetalning av krisstöd till lantbruket: ett där årets dieselförbrukning används som en nyckel för att räkna ut fördelningen, och ett annat där stödet fördelas på antal moderdjur i besättningar med kor, får getter och grisar.

Många av oss ekologiska lantbrukare och en hel del av våra konventionella kollegor är djupt engagerade i att hitta vägar till ett mera hållbart brukande av jorden. I det ingår metoder för att minska behovet av fossil energi till exempel genom smartare växtföljder, minskad jordbearbetning, byte till förnybara drivmedel eller genom att utveckla djurhållningen mot mer bete och mindre maskinellt skördat foder.

Genom att fördela krisstödet med dieselförbrukningen som bas hamnar störst del av ersättningen hos dem som använt mest fossila bränslen under 2018. Även om krisstödet inte är avsett som styrmedel för miljöåtgärder, så är en sådan fördelning orättvis och sänder fel signaler. Den lantbrukare som satsat på förnybara drivmedel - trots att det redan idag är mindre ekonomiskt eftersom diesel är skattesubventionerat - har minst lika höga merkostnader på grund av torkan, men får inte del av stödet. Dessutom missgynnas de som valt att minimera det egna maskininnehavet genom samverkan med andra och leja in körningar, också det en åtgärd som förbättrar resursutnyttjandet i lantbruket.

Och vad sänder det här för signaler till övriga samhället? Svenska konsumenter vill i allt högre utsträckning välja svenska, och ekologiska, livsmedel för att gynna miljö och klimat. Det har märkts ännu mer i torkans spår, och allt fler kommuner anstränger sig för att upphandla mat från svenskt lantbruk. Förtroendet bland dessa konsumenter stärker vi inte genom att prata om diesel som det allra viktigaste vi har och utforma krispaket som missgynnar de som gör mest för klimatet. Vi behöver inom 10–12 år kraftfullt minska våra klimatpåverkande utsläpp enligt senaste larmrapporterna från FN. Då behöver vi i alla lägen, kanske särskilt vid klimatrelaterade extremväder, stärka och gynna de som satsar på fossilfria alternativ för matproduktion.

Ekologiska Lantbrukarna tycker därför att en modell baserad på antalet moderdjur på gården, i kombination med någon form av arealbaserad ersättning för växtodlare, är en bättre lösning. En miniminivå skulle åtminstone vara att även räkna in användning av fossilfria bränslen. Vi hoppas att Jordbruksverket kan presentera en bättre modell för hur krisstödet ska fördelas, och är gärna med i det arbetet. Inget system kommer att vara perfekt, men att utgå från dieselförbrukning har alltför många nackdelar.

Anders Lunneryd, Ordförande Ekologiska Lantbrukarna

Kontakt:

Anders Lunneryd, 070 898 95 21

Sofia Sollén-Norrlin, PR/Kommunikation, 070 380 93 96

Ekologiska Lantbrukarna är en intresseförening för ekologiska lantbrukare. Föreningen har funnits sedan 1985 och finns representerad i 21 distrikt i Sverige - från Skåne till Norrbotten. Vi sätter ekobönder och ekologisk mat i centrum och arbetar för politik, regler och en marknad som skapar produktionstrygghet.

Läs mer på www.ekolantbruk.se