Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

​Migrationsverket manipulerar asylprocessen

Press release   •   Jun 13, 2019 11:34 CEST

Sedan 2015 har advokater och lekmän förfärats över de motiveringar (eller brist på motiveringar) som Migrationsverket angett för att ge avslag på asylansökningar. Det har tyckt oss inte alls stämma med lagar och förordningar. Det har känts som om Migrationsverket tagit till vilka vapen som helst för att göra de asylsökande utvisningsbara.

Vi har inte haft fel. Två rapporter visar på just detta – hur man använt olika metoder för att runda lagens intentioner. Det underlättas av att både den tillfälliga lagen och de två gymnasielagarna hastades fram och är dåligt utformade. I praktiken har lagstiftarna lämnat över tolkningen av lagarna till dem som ska verkställa dem.

Ansvarig för myndigheten Migrationsverket är justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, som tidigare talat om att ”vi inte ska ha ministerstyre”. Sedan fallet med Försäkringskassan kom upp har både Stefan Löfven och Morgan Johansson ändrat sig och talar om att det är självklart att regeringen måste ge myndigheterna riktlinjer.

Justitieminister Morgan Johansson är inte jurist, men förväntas just därför ha skickliga rådgivare. Att han har viss insikt om bristerna på Migrationsverket visas genom att han gett verket i uppdrag att speciellt redovisa hur man hanterar ärenden som rör barn och religion. Dessutom ska en utredning tillsättas som granskar de medicinska åldersbedömningarna.

Om migrationsministern är missnöjd med hur Migrationsverkets ledning sköter sitt uppdrag kan han ge instruktioner och till och med avsätta generaldirektören. Något sådant har inte skett, och Morgan Johansson är alltså nöjd med hur Migrationsverket hanterar asylsökande.

MIGRATIONSVERKET ANVÄNDER OLÄMPLIGA KRITERIER

Att bedöma tillförlitligheten i berättelser är svårt. Till sin hjälp har handläggarna ett vetenskapligt grundat beslutsstöd. Flera av beskrivna kriterier har använts på ett felaktigt sätt. Dessutom använder man kriterier som saknar vetenskaplig evidens.

I januari 2017 publicerades ett beslutsstöd för handläggarna på Migrationsverket: Värdering av muntliga utsagor [1], framtaget av Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet i samarbete med Migrationsverket och Vinnova.

En värdering av en muntlig berättelse är en form av bevisvärdering. ”Den som värderar utsagan är inte bunden av legala regler, men värderingen ska ske i enlighet med erfarenhetssatser som har vetenskapligt stöd och utifrån ett allmänt kunskapsteoretiskt perspektiv.”

Man påpekar att beslutsstödet inte är en checklista som man följa så blir allting rätt. Det finns inga enkla lösningar hur trovärdighet och tillförlitlighet bedöms i enskilda ärenden, men chansen att hamna rätt är betydligt större om bedömningen bygger på vetenskap än på personliga idéer.

I rapporten beskrivs ett antal kriterier för bedömning: detaljrikedom, ostrukturerad produktion, uppvisad osäkerhet, återberättande av tal och dialoger, realism dels i utsagans innehåll, dels i förhållande till externa uppgifter samt det viktiga men svåranvända konstanskriteriet.

Begreppet ”allmän trovärdighet” saknar vetenskaplig evidens och ska inte få styra värdering av muntliga utsagor. Det poängteras att en rättssäker bedömning av en sökandes berättelse går via tillförlitlighet, dvs. vad den sökande faktiskt säger, inte via bedömning av hens trovärdighet, dvs. hur hen uppträder.

Även tvärkulturell kommunikation diskuteras, då tjänstemannen och den sökande har olika kulturell bakgrund.

I den nya rapporten Tillförlitliga kriterier? [2] från Rådgivningsbyrån har man granskat 90 avslagsbeslut för att se om ovan angivna kriterier använts vid tillförlitlighetsbedömningar. Fyra kriterier bedöms som olämpliga att använda. Dessutom identifierades tre kriterier som inte finns med i beslutsstödet och där vetenskaplig evidens saknas: spekulationer, andrahandsuppgifter och brist på subjektiv rädsla.

Trovärdigheten är ett kriterium med starkt subjektiva inslag. Om kriteriet över huvud taget ska användas ska det bedömas och skrivas in efter att alla andra omständigheter bedömts.

Detaljrikedom bedöms som ett relevant kriterium, men man måste också söka efter förklaringar till mängden detaljer. Kriteriet användes i 73 av 90 beslut, och ytterligare studier behövs för att se vad som avgör om en utsaga är detaljrik eller ej.

Konstanskriteriet har delats upp i tre:
- Motstridiga uppgifter användes i 49 fall. Här rekommenderar författaren att skilja mellan delvis och direkt motstridiga uppgifter, och att närmare studera vad Migrationsverket bedömer är motstridiga uppgifter.
- Tillägg till tidigare uppgifter användes vid 9 beslut. Det bör inte användas för att bedöma en utsaga som icke tillförlitlig. Mer studier av Migrationsverkets bedömningar behövs.
- Nya uppgifter fanns i två fall. Det kan vara ett bra kriterium att använda om man först utrett varför nya uppgifter introduceras.

Realism handlar om rimligheten i det den sökande berättar.
- Realism i utsagans innehåll har används i 46 av 90 fall. Kriteriet bör användas med stor försiktighet. Vidare studier behövs av hur Migrationsverket använt detta.
- Realism i förhållande till externa uppgifter användes i 15 fall. Kriteriet är användbart men kräver eftertanke och kanske djupare utredning.

Ostrukturerad produktion, dvs. att berättelsen varit osammanhängande, användes i 8 av 90 fall. Det är ett olämpligt kriterium för att bedöma om uppgifter är otillförlitliga.

Spekulationer är ett kriterium som ej finns i beslutsstödet och som det inte finns vetenskapligt stöd för. Det används i 33 av fallen, vilket författaren anser oroväckande. Det måste utredas om det finns grund för spekulationerna. Det är inte lämpligt att använda.

Andrahandsuppgifter används i 19 fall men finns inte med i beslutsstödet. Här rekommenderar författaren att utreda hur den enskilde har fått tag i andrahandsuppgifterna och om möjligt utreda händelser runtomkring.

Brist på subjektiv rädsla saknas i beslutsstödet men används i 11 av de 90 fallen. Det saknar vetenskapligt stöd, står eventuellt i strid med vetenskapen och ska inte användas.

Återberättande av tal och dialog samt uppvisad osäkerhet har inte använts.

Min kommentar: Alla som läst beslut vet att ”Du är inte trovärdig” är en vanligt förekommande kommentar i besluten.

MIGRATIONSVERKET SMYGER IN ÄNDRADE TOLKNINGAR AV LAGEN

Linköpings universitet har granskat två barnärenden för att se vilka processer som ligger bakom avslagen [3]. När tidigare och aktuellt rättsligt ställningstagande jämförs finner man en glidning i tolkningarna och rekommendationerna, som inte stämmer med lagstiftarens intentioner.

När den tillfälliga lagen presenterades den 24 november 2015 var den uttalade intentionen att de minderåriga som redan kommit till Sverige skulle handläggas enligt den gamla lagstiftningen, dvs. ofta få permanent uppehållstillstånd.

Så har det inte blivit. I stället för att utreda om barnet har ordnat mottagande i hemlandet ger Migrationsverket avslag och extra lång verkställighetstid så barnen hinner bli myndiga och kan utvisas. Detta har möjliggjorts genom en serie glidningar i bedömningarna.

Sommaren 2016 gjorde man en ändring i praxis som innebar att 16-åringar och äldre, men även en del yngre barn, som saknade ordnat mottagande skulle få tidsbegränsade tillstånd fram till 18-årsdagen.

Samtidigt som den första gymnasielagen trädde i kraft sommaren 2017, med intentionen att de flesta skulle få möjlighet att stanna, började Migrationsverket åldersuppskriva ungdomarna så att de inte längre omfattades av lagen.

Migrationsverket har också ändrat i de rättsliga ställningstagandena så att barn missgynnas. I 2016 års ställningstagande är man tydlig om att huvudansvaret för återvändande och mottagande inte kan ligga på barnet eller en god man då stöd i lagen saknas.

I 2017 år ställningstagande anges att den sökande har bevisbördan både för att visa asylskäl och för att visa att det finns ett praktiskt verkställighetshinder. Man hänvisar då dels till en dom i Migrationsöverdomstolen 2008:38, dels till en dom från 2015 där Migrationsverkets ansvar att utreda ordnat mottagande för ensamkommande barn understryks. Det åligger numera barnet att visa att hen inte har ordnat mottagande i hemlandet.

Det händer att Migrationsverket vägrar återvändandesamtal. Om barnet inte får anvisningar så slipper Migrationsverket ”försäkra sig om att barnet kommer att tas emot” utan kan invänta barnets myndighetsdag.

I det äldre ställningstagandet talas det om att barnets berättelse om föräldrarna ”får godtas” när det gäller konfliktdrabbade länder. I det nya ställningstagande talar man om sanningshalt och tillförlitlighet. Bilder på barnets familj på flykt, berättelser om föräldrarnas död eller försvinnande etc. anses ha låg tillförlitlighet.

I 2016 års ställningstagande anges att en handlingsplan ska upprättas och att återvändararbetet ska vara koncentrerat och effektivt. Mycket unga som varit länge i Sverige kunde få uppehållstillstånd när verkställigheten bedömdes kräva lång tid. I det nya sägs i stället att prövningen ska ta hänsyn till när barnet blir 18 år.

I dokumentet 2017 har domen från 2008 tolkats som att verkställighetshinder, t.ex. avsaknad av mottagande, inte ska prövas i grundprövningen även om barnet lämnat uppgifter om detta. Aktiva försök att verkställa en utvisning kan göras först efter att ett utvisningsbeslut vunnit laga kraft. Men då utgör uppgifterna inte längre ny bevisning och tas inte upp till prövning.

Författarna menar att Migrationsverket ägnar sig åt ”game of jurisdiction”. Genom att införa omformuleringar i ställningstaganden sker förskjutningar i rätten med både retrospektiv och framåtsyftande verkan. Det drabbar barn som kom långt före 24 november 2015 och som borde fått permanent uppehållstillstånd.

Min kommentar: Migrationsverket har blivit erbjuden att kommentera artikeln men avböjt. Att förfarandet strider mot barnkonventionen kan inte förnekas.

REFERENSER

  1. Granhag PA, Landström S, Nordin A. Värdering av muntliga utsagor. Ett vetenskapligt baserat beslutsstöd för migrationsverket. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2017. ISBN 978 91 639 2902 1
  2. Andersson E. Tillförlitliga kriterier? En granskning av Migrationsverkets tillförlitlighetsbedömningar av asylberättelser. Rådgivningsbyrån 2019
  3. Lundberg A, Jansson-Keshavarz S. Migrationsverket ändrar på lagens innehåll för att ensamkommande barn inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Juridisk tidskrift vid Stockholms Universitet 2018-19;4. 

LÄS MER

#rättssäkert Migrationsverket och domstolarna

Åldersbedömningar  


Media äger rätt att återge hela eller delar av denna text med angivande av författaren (Ingrid Eckerman) och källa. 

Hemsidan Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 

Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49