Unga med Parkinsons sjukdom erbjuds teambaserad rehabilitering

Ett nytt rehabteam på Akademiska sjukhuset tar ett helhetsgrepp om unga personer med Parkinsons sjukdom. Syftet är att hela livssituationen ska beaktas och att personerna ska få strategier för att lättare kunna hantera svårigheter i sin vardag. Arbetssättet utgår från att personerna ska vara delaktiga i sin rehabilitering.

– Tidigare har det saknats samlade, teambaserade rehabiliteringsinsatser för unga med vissa neurologiska sjukdomar, då särskilt Parkinsons sjukdom. Eftersom sjukdomen oftast bryter ut senare i livet har även yngre patienter erbjudits rehabilitering inom geriatrik- och minnesmottagningen, säger Cathrine Göransson, avdelningschef för rehabiliteringsmedicinska mottagningen.

Målgruppen för det nya teamet är personer i åldern 18-65 år. Många arbetar fortfarande och har barn/familj att ta ansvar för. Under hösten har verksamheten drivits som pilotprojekt vid mottagningen, med positivt gensvar. Nästa steg blir att under våren starta en Parkinsonskola och att sprida arbetssättet till fler patientgrupper, nu närmast personer med epilepsi.

Upprinnelsen till satsningen är nya nationella riktlinjer om att personer med neurologiska sjukdomar ska erbjudas sammanhängande rehabilitering av multidisciplinära team. 2017 anslog sjukhusstyrelsen i Region Uppsala drygt tre miljoner kronor till Akademiska sjukhuset för att fler patientgrupper ska kunna erbjudas teambaserad rehabilitering. I rehabteamet ingår läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator som arbetar med varje person under ett halvår, varav 2-3 månader med aktiva insatser.

– En viktig roll är att visa på möjligheter och alternativ. Personen ses som en del av teamet och är med och planerar sin egen rehabilitering. Vi stödjer personen att se sina styrkor och begränsningar i sin vardag för att kunna återvinna så mycket funktionsförmåga och psykiskt och fysiskt välbefinnande som möjligt, säger Cathrine Göransson.

Jan Lexell är överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Han menar att sjukvården generellt är duktig på att vårda och stötta personer i det akuta skedet. Men långsiktigt saknas ofta en plan med tydliga mål framåt, där personens hela livssituation beaktas.

– Vi inriktar oss på livsstilsförändringar i vardagen, och att hitta meningsfulla aktiviteter som fungerar långsiktigt för var och en, förklarar han.

Mycket handlar om att stödja personen att hantera sin vardag, till exempel genom att förändra vanor och beteende. Att rehabiliteringen skräddarsys innebär också att aktiviteterna mer än tidigare är förlagda i hemmet och personerna omsätter nya strategier i sin hemmiljö mellan besöken hos rehabteamet.

I korthet genomförs rehabiliteringen i sex steg. Deltagarna träffar teamet 5-6 gånger för att kartlägga behov och vad man vill uppnå med sin rehabilitering. Därefter tar man fram en individuell rehabiliteringsplan tillsammans, skräddarsydd efter den enskildes behov och förutsättningar, allt för att aktiviteterna ska vara meningsfulla. Teamet samordnar, planerar och följer upp åtgärderna. Viktiga hörnstenar i arbetet är systematisk dokumentation, att planen fungerar som styrdokument samt att insatserna utvärderas.

FAKTA: Rehabiliteringsmedicin vid Akademiska sjukhuset

• Ingår sedan januari 2018 i det nya verksamhetsområdet Rehabilitering och Smärtcentrum. Parallellt inrättades en professur i rehabiliteringsmedicin. Ett viktigt syfte med sammanslagningen var att samla kompetens inom rehabilitering för att underlätta målinriktade insatser och teambaserad rehabilitering som främjar personers hälsa och funktion.
• Erbjuder specialiserad rehabilitering till personer bosatta i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. I de multiprofessionella teamen ingår läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och psykologer med flera yrkesgrupper.
• Målgruppen är främst personer som fått funktionsnedsättning efter skador och sjukdomar i nervsystemet. Här ingår personer med ryggmärgsskador, förvärvade hjärnskador såsom stroke, men även personer med kroniska neurologiska sjukdomar som till exempel MS (multipel skleros), Parkinsons sjukdom och neuromuskulära sjukdomar.
• I juni 2017 anslog sjukhusstyrelsen 3,2 miljoner kronor till Akademiska sjukhuset för att kunna erbjuda fler patientgrupper teambaserad rehabilitering. Visionen är att inrätta ett samlat rehabiliteringscentrum där man samlar öppenvårdsverksamheter, både forskning och klinisk verksamhet inom kronisk smärta och neurologi

För mer information, kontakta:

Jan Lexell, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-572 92 15, e-post:jan.lexell@neuro.uu.se

Cathrine Göransson, avdelningschef Rehabiliteringsmedicinska mottagningen vid Samariterhemmet/Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 26 70 eller 0702-525293, e-post: cathrine.goransson@akademiska.se

Anna Renberg, fysioterapeut och koordinator på rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsavdelningen vid Samariterhemmet/Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 00 00 (vx)

Teodor Selsborg Haapala, arbetsterapeut på rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsavdelningen vid Samariterhemmet/Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 00 00 (vx)