Ny forskningsrapport visar på brister i barnpornografilagstiftningen

En ny forskningsrapport, som ECPAT lanserar idag på Internationella Brottsofferdagen, visar på en rad brister i barnpornografilagstiftningen.
Rapporten är framtagen av Anna Kaldal, docent i processrätt, och Malou Andersson, juris doktor i straffrätt, vid Juridiska fakulteten på Stockholms universitet, och gjord på uppdrag av ECPAT Sverige. Syftet var att se över barnpornografibrottet utifrån ett barnrättsperspektiv, och utreda förutsättningarna för bland annat en flytt av brottet till 6:e kapitlet i brottsbalken om sexualbrott.

- Brottet ligger idag under brottsbalkens 16:e kapitel och ses därmed som ett brott mot staten. Detta har ECPAT länge velat ändra på. Barnpornografibrottet är i själva verket ett dokumenterat sexuellt övergrepp och borde därför flyttas till 6:e kapitlet brottsbalken som reglerar sexualbrott, säger Anders Pettersson, generalsekreterare på ECPAT Sverige.

Rapporten visar ett starkt samband mellan barnpornografibrott och sexuella övergrepp mot barn. I nästan hälften av de domar som rapporten omfattar har de personer som dömts för barnpornografibrott också dömts för sexualbrott mot barn.
Dokumenterade sexuella övergrepp på barn sprids på nätet i stor omfattning. Ny forskning har visat att det psykologiska lidandet för ett barn som exploaterats på internet till och med kan vara större än de svåraste fysiska övergreppen utanför internet. Forskningsrapporten belyser problematiken i själva konstruktionen av barnpornografibestämmelsen som inte idag - i den mån den bör – beaktar lidandet i brottet spridning av övergreppsmaterial.

Forskningsrapporten visar också att en flytt av brottet till 6:e kapitlet i brottsbalken skulle leda till större förutsättningar för barnet att få målsägandestatus -vilket är en förutsättning för att barnet ska få ett målsägandebiträde som bevakar barnets rättigheter och för talan om bl.a. skadestånd. Anna Kaldal skriver att ”en flytt av brottet skulle medföra ett starkt signalvärde och ett erkännande av den kränkning av det avbildade barnets personliga och sexuella integritet som brottet faktiskt innebär”. Detta gäller oberoende av om barnet i övergreppsmaterialet är identifierat eller ej.

- ECPAT kommer fortsätta driva och nagelfara frågan om en ändrad barnpornografilagstiftning som kommit till en översyn på regeringsnivå. Vi kräver en effektiv lagstiftning som på ett tydligt sätt speglar brottets allvar genom att dels synliggöra det enskilda barnet i övergreppsmaterialet, dels markerar att barn i allmänhet aldrig får uppfattas som ”tillåtna” sexualobjekt, säger Anders Pettersson, generalsekreterare på ECPAT Sverige.