ECT saknar evidens – avbryt nu i väntan på studier

ECT (Electroconvulsive therapy) är på uppgång i Sverige. Sjukvården skriver mycket positivt om behandlingsformen och spelar ned riskerna för minnesstörningar. Man vet inte hur elbehandlingen fungerar. Mycket pekar på att det är placebo och en ökad omsorgsnivå som leder till ett bättre mående för patienterna. Det visar en nyligen publicerad brittisk studie som jämför resultaten mellan simulerad ECT och genomförd.

”Elbehandling ger stark och snabb effekt vid svåra symtom på depression. Det kan även vara ett alternativ för dig som inte har blivit hjälpt av annan antidepressiv behandling.”. Så står det på 1177.se, den svenska sjukvårdens officiella hemsida, om ECT.

Problemet är bara att påståendet saknar vetenskapligt stöd. Och svensk sjukvård skall bara använda sig av vetenskapligt bevisat effektiva metoder. Ändå fortsätter man att närmast saluföra metoden.

Många patienter mår bättre direkt efter ECT-behandlingen

2020 fick 3687 patienter elbehandling, enligt Kvalitetsregistret ECT. Enligt samma källa upplevde 48 % av patienterna symtomfrihet vid behandlingens avslutande, 75 % av patienterna bedömdes som mycket eller väldigt mycket förbättrade direkt efter behandlingen

Av den totala patientgruppen uppgav 19 % att de fick minnesstörningar. 16 % av patienterna fick genomgå ytterligare ECT-behandling inom ett år efter den första. Cirka 50 % av patienterna återinsjuknade efter ett år, längre än så har man inte mätt. Är det detta som är ”stark och snabb effekt vid svåra symtom på depression”? Att hälften av patienterna återinsjuknar, att en femtedel får kraftiga minnesstörningar?

ECTs behandlingsmekanism är okänd

1177.se:s skrivningar blir ännu märkligare när man läser vidare. Under underrubriken ”Hur fungerar behandlingen?” står:
”Det är inte helt klart exakt vad som gör att elbehandling fungerar. Det finns studier som visar att behandlingen påverkar viktiga ämnen i hjärnan. ( – – – ). Studier visar även att elbehandling kan öka tillväxten av nervceller. Det kan ha stor betydelse eftersom en svår depression kan ha omvänd effekt, det vill säga att depressionen kan göra att nerver och synapser i hjärnan tillbakabildas.”Om elbehandling har effekten att den påverkar viktiga ämnen i hjärnan positivt och bidrar till att öka tillväxten av nervceller varför är då resultaten så dåliga på sikt för patienten och hur uppkommer minnesstörningarna?

Ny metastudie om skillnaden mellan simulerad ECT och riktig

Trots allt känner sig en del patienter som får denna behandling hjälpta av den. Åtminstone i det korta perspektivet. Vackert så, men är det verkligen elen som gör det? 2020 kom en mycket intressant studie från Storbritannien, Electroconvulsive Therapy for Depression: A rewiew of the quality of ECT vs Sham ECT Trials and Meta-analyses.
Det är en metastudie, en studie över studier, som jämförde effekten hos patienter som fått ECT jämfört med dem som fått simulerad ECT. I en elbehandling tillhör det att patienter sövs ner. I dessa studier som skulle jämföra effekten gavs en grupp patienter behandling med el, medan den andra gruppen bara sövdes.

Finns ej evidens för ECTs effektivitet
Många av dessa studier var små och dåligt genomförda. Författargruppen till studien kom fram till följande: Min översättning.

”Kvaliteten på de flesta SECT-ECT (SECT – simulerad ECT) är så dålig att en metaanalys egentligen inte kan komma fram till någonting om behandlingens effektivitet, varken under eller efter behandlingsperioden. Det saknas bevis för att ECT är effektivt för sin demografiska målgrupp-äldre kvinnor, eller sin diagnostiska målgrupp – djupt deprimerade personer, eller för suicidala personer, personer som redan prövat andra behandlingsmetoder utan framgång, tvångsinlagda patienter eller tonåringar.
Med den höga risken för permanenta skador på minnet och den lilla men ändå förekommande högre risken för död, borde detta långvariga misslyckande med att avgöra om ECT fungerar eller inte, leda till att användningen av metoden upphör omedelbart. Behandlingsstoppet bör ligga fast fram till dess att en serie väldesignade, randomiserade, placebokontrollerade studier har undersökt om det finns reella signifikanta fördelar med behandlingen för patienten som väger över de bevisade signifikanta riskerna med behandlingen.”

Placebo och ökad omsorg bakom bättre mående

Och ändå, många patienter rapporterar om ett bättre mående på kort sikt. Vad är det som leder fram till det? Forskarna i studien nämner placebo och den ökade graden av omsorg som patienterna får i samband med elbehandlingen.

Man skriver:
”Hopp är en kraftfull faktor i psykiatriska behandlingar oavsett om de är biologiska eller psykologiska. Det påverkar läkare, sköterskor, patienterna och deras närstående. Det kan inte bara påverka känslan av tillfrisknande utan faktisk leda till tillfrisknande.”
”Nästan alla 11 SECT-studier vi har funnit och som innehåller en serie procedurer för att söva ned patienten för att ge denne tro om att en omfattande medicinsk behandling ska äga rum, som både läkare och sköterskor tror på, kan tillfälligt förbättra humöret. Några av forskarna i de studerade studierna kommenterade detta:

”Det finns en möjlighet att den effektiva terapeutiska komponenten i ECT är det upprepade snabba framkallandet av medvetslöshet hos patienten…Det kan mycket väl vara så att den primära terapeutiska agenten är den psykologiska betydelsen av behandlingen av patienten… Effekten av den ovanligt höga nivån av omsorg och uppmärksamhet som alla patienter får borde studeras ytterligare. (Brill et al.p.633)

”Effektiviteten…beror till stora delar på de procedurer som hör till nedsövningen samt mystiken som kringgärdar en ovanlig behandlingsform.” Lambourn & Gill, p.519)

”Resultaten bekräftar att många depressiva sjukdomstillstånd, även svåra, med intensiv omsorg och vård även utan att fysiska behandlingar ges har ett gynnsamt förlopp.” (Johnstone et al.,p. 1319)

(- – – )

Inför stopp för behandlingsmetoden i väntan på evidens

Mycket pekar alltså på att det är placebo och en högre grad av intensiv omsorg i samband med elbehandlingen som är inblandat. Det skulle på ett bättre och enklare sätt förklara den snabba symtomförbättringen många patienter rapporterar. Det skulle också på ett bättre sätt förklara den höga och snabba graden av återinsjuknande. För om hjärnan på ett oförklarligt sätt börjar fungera bättre vad gäller signalsubstanser och att tillväxten av nervceller mystiskt ökar på grund av elen, varför blir man då sjuk igen?

Man vet inte hur ECT-behandlingen fungerar. Man har inte utsatt behandlingen för randomiserade dubbelblinda studier. Man mäter inte hur effektiv den är på längre sikt än ett år, och vid ett år har hälften av de behandlade återinsjuknat. Det finns väl kända risker för patienterna. Ändå fortsätter man att ge behandlingen och beskriva den som effektiv och framgångsrik, i Sverige liksom i de flesta andra länder.

Det vore väldigt enkelt för svensk psykiatri att genomföra jämförande studier, simulerad ECT mot ECT. I väntan på resultaten från dessa borde man stoppa behandlingsformen och i stället erbjuda intensiv omvårdnad och omsorg till patienter med svåra depressiva symtom. Det vore också klädsamt med mindre propagandistiska skrivningar i ämnet på 1177.

Läs tillhörande artikel: ECT-vården i Norrköping stärker teorin -ökad omvårdnad leder till bättre mående

Skribent: Per Sternbeck
info@equalsthlm.se
0707-972029