”Vi måste få fler invandrade sjuksköterskor att kunna utöva sitt yrke”

Ny studie visar att kompletteringsutbildningen för sjuksköterskor från länder utanför EU ger trygghet och beredskap att arbeta i Sverige. De senaste tre åren har dock relativt få av de sökande, 300 av 1800, nått svensk sjuksköterskelegitimation.
- Vi vill se vad som kan göras för att få fler ska kunna arbeta som sjuksköterskor, säger Denice Högstedt, forskare i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

I Sverige råder en brist på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialister. Samtidigt har antalet utbildade sjuksköterskor som kommer till Sverige från andra länder ökat.
Vid Högskolan i Gävle pågår nu ett forskningsprojekt som undersöker vad som kan underlätta inkludering i arbetslivet för dessa sjuksköterskor.

- Enligt en rapport från Socialstyrelsen har vi brist på grundutbildade sjuksköterskor i 17 av 21 regioner och på specialistsjuksköterskor hos samtliga. Samtidigt kommer utbildade sjuksköterskor till oss, vi vill se vad som kan göras för att fler ska kunna återuppta sin profession, säger Denice Högstedt.

Efter att ha fått sin utbildning godkänd av Socialstyrelsen, finns två vägar till en svensk sjuksköterskelegitimation. En ettårig kompletteringsutbildning, som bland annat ges på Högskolan i Gävle, eller via Socialstyrelsen göra ett kunskapsprov, praktisk tjänstgöring och en kurs i svenska lagar och författningar.

Trygga och redo efter kompletteringsutbildning

Under utbildningen upplevde sjuksköterskorna överlag ett bra stöd, från lärare, handledare och andra studenter och de kände sig efteråt trygga och redo att arbeta i Sverige.

Att själva ta ansvar och att vara mer delaktiga i sin utbildning var från början ganska utmanande, men sedan uppskattat som en möjlighet till djupförståelse.

- Det är viktigt att vara medveten om att sjuksköterskorna kan behöva ett mer anpassat individuellt stöd. De kommer från olika länder, har olika mycket erfarenhet och utbildning som kan ha skiljt sig en del från den svenska sjuksköterskeutbildningen, säger Denice Högstedt.

Synliggör stödet inför kunskapsprovet

För de som väljer att göra kunskapsprov och praktisk tjänstgöring via Socialstyrelsen, menar Denice att det stöd och den information som redan finns måste synliggöras mer.

Sjuksköterskorna som gått den här vägen beskrev att de kunde känna sig utlämnade och ensamma då det var svårt att hitta information och hjälp.

- Endast en av dem jag intervjuade hade hittat en förberedande kurs inför kunskapsprovet. Det kan vara så att det finns mycket stöd, men de hittar det inte. Väl på provet eller tjänstgöringen så har också de upplevt ett bra stöd.

"De känner glädje och stolthet"

Sjuksköterskorna i de två studierna beskriver att de lärt sig mycket och att de har fått bevisa sin kompetens, både inför sig själva och andra. De känner också mycket glädje och stolthet över att ha klarat av detta.

- Vi behöver ta tillvara på kompetensen som kommer till oss, det är viktigt både för sjukvården och för individen. De har utbildat sig till sjuksköterskor och kanske jobbat många år i sitt hemland och vill ju kunna utöva sitt yrke, säger Denice Högstedt.

I två nya studier ska forskarna i Gävle nu följa dessa sjuksköterskor i arbetslivet.

------------