Forskarkrönika: Trump och Twitter – ett varnande exempel

Under våren 2021 kommer forskare och doktorander på Högskolan Väst att skriva krönikor i tidningen TTELA. Denna gång är det Fredrik Sjögren, lektor i statsvetenskap som resonerar kring utbildningens betydelse för demokratin.  

När Donald Trump efter stormningen av Kapitolium förvisades från Twitter gladde sig en hel värld. En hel värld är förresten för mycket sagt: nog fanns det de som skrattade med honom, men den allmänna känslan var lättnad över att slippa den flod av uppseendeväckande, tvivelaktiga och ibland till och med lögnaktiga påståenden som vällde fram ur hans konto. Inte minst framfördes vikten av att han hölls borta från det offentliga samtalet eftersom han hotar demokratin. Åh, om demokratin bara vore så enkel! Ur denna episod kan tre lärdomar dras.

Det första är att demokrati kräver eftertänksamhet och att eftertänksamhet kan främjas av utbildning. För börjar man fundera på Trumps öde inser man att det är en märklig ordning att multinationella aktiebolag som Twitter reglerar yttrandefriheten. Det bör i princip vara upp till väljare att slutgiltigt värdera politikers göranden och låtanden.

Vetenskap har kallats för ”det långsamma tänkandets konst” och att få närma sig denna gör det lättare för oss att förstå den komplexa demokratin. Utbildning är självklart inte det enda som krävs. Gudarna ska veta att det finns gott om tossiga professorer.

Men den goda utbildningen, som inte bara hamrar in fakta i folk utan försöker få dem att växa som människor, ökar förståelsen för den komplexa demokratin. Möjligheten att vända och vrida på argument, att försöka förstå världen, gör oss bättre rustade för att inte agera på första bästa känsla.

Det andra är att såväl demokrati som utbildning måste utvecklas med samhället så att de svarar mot de behov och löser de problem som finns nu. Man kan i sammanhanget fundera över att grundlagarna i världens mäktigaste land i huvudsak skrev på 1700-talet. Men det är därför också alldeles som det ska vara att utbildningen på exempelvis högskolor inte ser ut som den gjorde för 30 år sedan. Ett fint exempel på detta är vår högskolas arbetsintegrerade lärande som förbereder studenter för att vara aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Den sista lärdomen är att vi som samhälle inte får låta hela landsändar eller samhällsgrupper halka efter utbildningsmässigt. Förmår inte moraliska argument om rättvisa leda till ökade satsningar på utbildning runt om i landet borde ändå egennyttan och värnandet om demokratin göra det.

Men exemplet Trump och Twitter är ändå en tydlig varning. Den hållbara lösningen vore nämligen att väljare på förhand genomskådar tvivelaktiga politiker, inte att företag stänger av dem.

Publicerad i TTELA den 29 maj 2021

Kontakt: Fredrik Sjögren, fredrik.sjogren@hv.se