Unga måste föras närmare makten

Som 16-åring i Sverige har du skyldigheter; du omfattas av totalförsvarsplikten, du är straffmyndig och du betalar skatt på din sommarjobbslön. Du räknas på många sätt alltså redan som vuxen. Trots detta är du enligt svensk lag inte vuxen nog att få vara med och rösta i de demokratiska valen, val som i högsta grad påverkar din livssituation. Detta kan tyckas märkligt och ännu märkligare blir det när man läser en av de svenska grundlagarna, Regeringsformen. “All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, lyder de inledande raderna. En självklarhet för en demokrati. Trots detta omfattas inte ungdomar av den skrivelsen. Är vi då inte en del av folket?

Idag intresserar sig ungdomar i åldersgruppen 16-19 mer än någonsin för samhällsfrågor. Faktum är att över 50% anger att dessa frågor engagerar dem.. Det till trots upplevs förmågan att påverka politiken som mycket liten bland ungdomar. Enligt MUCF’s ‘Attityd och värderingsstudie’ från 2019 upplever unga att människor i allmänhet har större möjlighet att påverka än vad de själva har. Och endast cirka 30% av unga anser att de själva har förmågan att framföra sina åsikter om samhället. Detta är något som Youth 2030 Movement har för avsikt att ändra på.

Forskning inom området tyder på att den upplevda förmågan att påverka samt tilltron till systemet bidrar till en ökad sannolikhet att individen väljer att ta steget att engagera sig. Med det blir individen en aktiv del av samhället och uttrycker sin åsikt i en samhällsfråga, vilket är grundläggande för en välfungerande demokrati. I de länder som redan idag har en rösträttsålder på 16 år som Argentina, Ecuador, Brasilien och Österrike för att visa på några exempel, har resultaten varit överväldigande positiva. Inte bara röstar de mindre eller lika populistiskt som andra väljargrupper, vilket tyder på en vilja att göra ett informerat val. Det är också så att den yngsta väljargruppen även har ett högre valdeltagande än andra väljargrupper. Det är tydligt att unga i dessa länder känner sig inkluderade i demokratin, vilket leder till att samhället skapas för alla. De känner sig helt enkelt som en del av folket.

Vad händer då med unga som inte känner sig inkluderade eller upplever att de har en möjlighet att påverka? Sannolikheten är stor att ett uteslutande av 16 och 17-åringar från valprocessen, får långsiktiga konsekvenser då det minskar tilltron till det politiska systemet. En minskad tilltro till det politiska systemet leder till ett lägre valdeltagande vilket gör att färre känner sig inkluderade i samhället och detta påverkar demokratin negativt.

Om ett samhälle byggs av vuxna kommer det också att byggas för vuxna, vilket får till följd att den yngre generationen inte har något att säga till om i frågan om morgondagens samhälle. Idag är rösträttsåldern 18 år. Men den genomsnittliga förstagångsväljaren är 20 år. Detta beror som bekant på att det bara är valår vart fjärde år. Dessutom får du inte rösta det året du fyller 18, utan den rättigheten följer med dagen du fyller 18. Detta gör att du kan missa privilegiet att få rösta med endast ett par dagar. Om rösträttsåldern skulle sänkas till 16 år så skulle den genomsnittliga förstagångsväljaren vara 18 år. Vilket skulle vara ett stort steg mot att i högre grad inkludera unga.

Att inkludera unga i den demokratiska processen kommer att leda till att unga i större utsträckning känner att politik är en lösning snarare än ett problem. Ungas tilltro till det politiska systemet skulle öka om de inkluderades i demokratin. Därtill skulle samhällets utveckling gå framåt om unga gavs möjlighet att rösta i allmänna val. Det hade ökat chanserna att unga väljer att föra ut sina ideér i allmänna kanaler i syfte att försöka skapa en förändring. Och det är trots allt alltid på detta sätt vi har förbättrat vårt samhälle, genom nya och innovativa ideér. Det är många unga som sitter på just dessa ideér och som, om möjligheten ges, kan göra skillnad. Ungdomar har under åren visat att de har ett intresse för samhällsfrågor och att de är villiga att engagera sig. Trots det har gensvaret från politiken varit näst intill obefintligt. Unga både vill och kan ta ansvar, men ges inte möjligheten. Unga måste föras närmare makten, och det är något som Youth 2030 Movement arbetar för. Låt unga rösta i allmänna val, genom att inkludera unga kommer vi att bana väg för en bättre morgondag för alla. Ge unga möjligheten så kommer det att gynna hela samhället. Ansvar föder viljan att lära.

Hanna Lindqvist, 16 år, Ängelholm
Korrespondent Youth 2030 Movement