Matglad förskola ska minska matsvinnet med 33 procent

Motsvarande sex dagars mat och dryck hamnar i soporna under en femveckorsperiod. Det visade vårens mätningar på Hattstugans förskola i Bara i Svedala kommun, som deltar i Översta steget.
– Om man slänger för mycket mat får den inte plats i sopbilen, säger Alve som tillsammans med Greta, Vidar och Arvid noggrant skrapar sina tallrikar rena från det lilla som blir kvar.

Medvetenheten är större bland barn och pedagoger på Gladans och Storkens avdelningar på Hattstugans förskola när man nu gör en ny mätning under två veckor för att följa upp vårens resultat. Att 244 kilo mat och 12 liter dryck – motsvarande drygt en veckas åtgång – försvann under de fem veckor som förra mätningen pågick var en överraskning.

– Ett barn gör inte stor skillnad men när man lägger ihop frukost, lunch, mellanmål, dryck och för många beställda portioner för 70-80 barn blir det något annat. Vår målsättning är att vi ska minska svinnet med 33 procent. Vi har utgått från ett studie från Sysav som visar att det är möjligt. Men det är en hög siffra, säger förskoleläraren Sophie Andersson.

Att det blev just Hattstugan som valdes ut att ingå i Översta steget beror bland annat att på det är den enda av förskolechefens Laila Petersens förskolor som har en egen kock i Gertie Jönsson. Eftersom hon lagar maten på plats kan allt mätas på ett och samma ställe.

– Allt som gör barnen medvetna om mat är bra. De provat lite mer, de förstår lite mer, säger Gertie Jönsson som ofta låter barnen vara med och många olika sammanhang för att lära sig mer om mat, smaker och hushållning.

Just nu pågår mätningen med en hel del skrapande, vägande och skrivande som håller Gertie sysselsatt men i vardagen får de vara med och prova allt möjligt ätbart. Det kan till exempel handla om att prova olika grönsaker eller kött eller att testa vita saker i köket såsom vaniljsocker, strösocker, mjöl.

– Vi har köpt in speciella kockkläder till barnen som gör att det blir extra spännande att vara i köket. De måste vara minst två och ett halvt år eftersom det är medvetna om hur saker och ting funkar i köket. Då kan de vara med, säger hon.

Förskolan kan redan nu se att mängden mat som går åt har minskat. Alla får en omgång mat först och när de sedan hämtar mer tar de mycket mindre den gången. Tanken med de återkommande uppföljningarna är att det till slut ska bli naturligt att vara sparsam hela tiden. Blir det mer pengar över kan de också öka kvaliteten på det som köps in.

–Vår förhoppning att den här medvetenheten ska spridas i kommunen. Hur ser det till exempel ut på förskolor som har en matsal, är det skillnad mot oss? Eller om de får mat från annat håll än egen kock, påverkar det också på något sätt? Det vill vi gärna veta, säger Sophie Andersson.