Effekten av värmeböljor förvärras av brist på kyltekniker

Sommarens värmebölja har lett till kraftigt höjda temperaturer inomhus och många samhällsviktiga verksamheter har drabbats hårt. Sjukhus, vårdinrättningar, serverhallar och livsmedelshanteringen är några av de områden som fått uppleva det.

- Vi har all anledning att tro att det kommer påverka hur man dimensionerar och konstruerar kylanläggningar framöver, säger Per Jonasson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Det handlar om prioriteringar som bestäms av fastighetsägaren och kanske kommer man ta höjd för utökad kylkapacitet både i investerings- och driftbudgetar. Men vi ser ett annat stort hot och det är bristen på utbildade kyltekniker som kan installera och underhålla utrustningen.

Redan idag är kyl- och värmepumpstekniker ett bristyrke där det saknas cirka 750 personer idag och ytterligare 500 skulle kunna anställas årligen framöver. Detta är dels ett hinder för företagens tillväxt, dels ett hot mot upprätthållandet av kritiska samhällsfunktioner.

- Marknaden växer för varje år och beläggningen är hög hos våra kyl- och värmepumpsföretag. När vi då drabbas av en extrem värmebölja som leder till att anläggningarna utsätt för extrema påfrestningar, i kombination med att underhållet av dem inte alltid prioriterats, får företagen anstränga sig enormt för att svara upp mot efterfrågan på akutservice. I många fall måste kunderna prioriteras utifrån hur pass kritisk deras verksamhet är till följd av att man inte har personal så det räcker.

Och det handlar inte om något så enkelt att anställa fler tekniker.

- Det finns inga att hitta, i princip alla som är utbildade tekniker har redan jobb. Då handlar det om att rekrytera från ett annat företag, som då får ärva problemet. Totalsumman är fortfarande den samma.

Samtidigt är det svårt att locka ungdomar till branschen.

- Vi slåss på alla håll och kanter för att synliggöra branschen och de jobbmöjligheter som finns. Vi måste också få politikerna med oss så att de vågar satsa på att ta fram fler utbildningsplatser, både på gymnasial och eftergymnasial nivå.

Ett exempel som Per nämner är upplägget för Yrkeshögskolan där finansieringen från myndigheten är osäker och inte tillräckligt långsiktig.

- Det får konsekvensen att det blir oerhört riskabelt för en skola att bygga upp en verksamhet för ändamålet, vilket är förståeligt. Vi hoppas verkligen att politikerna ser problemet och att det behövs göras något. Vi är en relativt liten bransch men som bär ett stort ansvar på våra axlar. Varken vi eller någon annan vill behöva läsa om att sjukhus eller kritiska datacenter tvingas stänga ner under nästa värmebölja pga avsaknaden av tekniker.