Barn som lånar leksaker lär sig miljöhänsyn

Leksaksbiblioteket i Göteborg erbjuder barn i åldrarna 0-7 år att låna och prova leksaker som spel, pussel, och redskap för rollek. Ett av verksamhetens huvudsyften är att främja och uppmuntra till hållbar konsumtion. Forskningsinstitutet RISE har nyligen gjort en utvärdering av Leksaksbiblioteket med fokus på vilka miljönyttor verksamheten bidrar med. Den visar att Leksaksbiblioteket har en mycket stor potential att påverka normer och beteenden som kan bestå som ett mönster i vuxenlivet.

Det viktigaste resultatet från studien är vikten av indirekta effekter, som normförskjutning och beteendeändringar. Hjärnans belöningssystem gör så att barn tidigt lär sig att älska konsumtion. Detta kan dock motarbetas genom repeterande vistelser i en miljö där barnet upplever delande som något ”alla gör”.

– Barn som lär sig om miljöhänsyn kan även påverka föräldrarnas inställning och därmed främja ett miljömedvetet beteende i familjen. Normförskjutning och beteendeändring kan få stora miljökonsekvenser i vuxenlivet, säger Frida Royne på RISE och en av författarna till studien.

Lånade leksaker minskar utsläpp. Leksaksbiblioteket har också goda förutsättningar att minska direkta utsläpp. Leksaker har tidigare blivit identifierade som en produkt som lämpar sig bra att återanvända ur miljösynpunkt. Dessutom begränsas inte lånade leksakers livstid i använd tid av användarnas omhändertagande jämfört med leksaker som ägs. Leksaksbiblioteket kan även antas avvärja nyköp då medlemmar anger en sådan tendens enligt en enkät gjord av Leksaksbiblioteket.

En tidigare studie visar att barn i förskoleålder i Sverige i snitt äger 536 leksaker. Samtidigt har Chalmers nyligen tagit fram data som visar att göteborgarna konsumerar hela 1 080 ton leksaker per år (* se källa nedan). Om alla barn i Leksaksbibliotekets målgrupp i Göteborg skulle minska sitt leksaksbestånd med 50 % skulle det betyda en undviken produktion och transport av leksaker på cirka 82 000 ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar de årliga konsumtionsbaserade utsläppen från hela 9 096 svenskar.

– Det finns med andra ord en stor potential i vår verksamhet, säger Anna Zajc, grundare till Leksaksbiblioteket. Att dagens konsumtion är så pass ohållbar var min största drivkraft till att starta Leksaksbiblioteket och det känns fantastiskt kul att även ett forskningsinstitut som RISE ser att vi bidrar till mer hållbarhet.

Fler positiva effekterStudien från RISE pekar även på att Leksaksbiblioteket bidrar till många andra samhällsnyttor: levande gatuplan, en social mötesplats, tillgång till leksaker för familjer utan ekonomiska medel, och bättre hälsoförutsättningar för barn genom erbjudande av giftfria leksaker.

En del av Sharing CitiesLeksaksbiblioteket ingår i den nationella satsningen Sharing Cities Sweden som syftar till att utveckla och utvärdera effekten av delningsekonomin i Sverige.

– Leksaksbiblioteket är ett av våra mest spännande exempel, dels för att det är unikt för Sverige, dels för att det uppenbarligen har en väldigt stor potential att bidra till en mer hållbar konsumtion, säger Tove Lund, samordnare för Sharing City Göteborg på konsument- och medborgarservice i Göteborgs Stad. 

Kontaktperson:Anna Zajc, grundare Leksaksbiblioteket
Telefon: 0723-959591
E-post: anna@leksaksbiblioteket.se

Länk till RISE studie: https://static1.squarespace.com/static/59e86b55aeb625e2140eec1a/t/5e73bd79dca77767aa4cff51/1584643455134/Rapport_miljöutvärdering_Leksaksbiblioteket_2020.pdf

Beräkningen av leksaker som konsumeras I Göteborg är publicerad: Whetstone A. Kalmykova Y. Rosado L. & Lavers Westin A. (2020). Informing Sustainable Consumption in Urban Districts: A Method for Transforming Household Expenditures into Physical Quantities. Sustainability 12(3) 802.