Unik drönare kartlägger Sveriges geologi

Miljöövervakning, upptäcka sprickor i dagbrott – och hjälpa till att lösa mysteriet med hur malmkroppar bildas. Allt detta kan möjliggöras med Luleå tekniska universitets nya, specialtillverkade drönare som är utrustad med kamera och magnetometer. 
I den bifogade filmen går det att se hur det går till när drönaren samlar in data, som forskarna sedan arbetar vidare med i universitetets VR-studio.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Drönaren, som är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning och som fått namnet Hugin (Highly Useful GeoInformation), kan på lite mer än en halvtimme scanna av en yta motsvarande 75 fotbollsplaner. Hugin är utrustad med en magnetometer, ett vetenskapligt instrument som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden.

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning. I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden, förklarar Joel Andersson.

Studenter lär sig senaste teknikerna

Drönaren kan användas brett inom olika forskningsområden. Med hjälp av Hugin skulle forskare till exempel kunna få fram mer information om Pärvieförkastningen, en över 16 mil lång ”spricka” i jordskorpan i trakterna kring Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan.

– Man tror att jordbävningarna längs Pärvieförkastningen kan ha varit väldigt kraftiga.Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades. Som en del i det arbetet hoppas vi att drönaren kan hjälpa oss att ta reda på mer, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Data som drönaren samlar in kan forskare och studenter arbeta vidare med i en interaktiv miljö i Luleå tekniska universitets nya VR-studio.

– Vi vill att våra studenter ska lära sig moderna tekniker och att tolka och processa nya typer av data. Drönarteknologin är på frammarsch och vi på Luleå tekniska universitet vill använda den som ett verktyg i både forskning och utbildning. Vi ska ligga i framkant, säger Tobias Bauer och tillägger att den nya drönaren väcker stort intresse hos forskare på andra universitet och inom industrin.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönaren exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

Mer om drönaren:
Luleå tekniska universitets nya drönare Hugin är specialtillverkad och väger 6,2 kg utan och 7,8 kilo med utrustning i form av kamera och magnetometer.

Drönaren har lång flygtid och kan lyfta tung last i förhållande till sin smidiga storlek, vilket gör att det går att koppla på fler sensorer och göra simultana mätningar. Drönaren är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Vid frågor, kontakta:
Tobias Bauer, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 21 50, e-post tobias.bauer@ltu.se.
Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 35 49, e-post joel.bh.andersson@ltu.se.