Unikt forskningsprojekt om pandemin i Norrbotten

Coronaviruset har förändrat mycket i vår tillvaro. I ett nytt projekt ska forskare i historia och omvårdnad vid Luleå tekniska universitet – tillsammans med ett stort antal andra intressenter – samla in kunskaper och erfarenheter från den pågående pandemin.

Det nya ettåriga projektet, som fått 3,1 miljoner kronor i finansiering av forskningsrådet Formas, har särskilt fokus på samer och renskötsel, äldreboenden och demensvård samt pandemins konsekvenser i gränsområdena mot Finland och Norge.
– Renen bryr sig inte om nationsgränser eller pandemier. På våren vandrar fjällrenarna som de alltid gjort västerut mot norska kusten. Till hösten återvänder de till skogs- och kustlandet i öst. Norges och Finlands stängda gränser har därför medfört omfattande konsekvenser för renskötseln, säger projektledaren May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria.

Omvårdnadsforskarna Malin Olsson och Catharina Melander ska genomföra en delstudie med fokus på äldreomsorg och demensvård.
– För personer med demens är närstående livsviktiga. Deras erfarenheter av hur covid-19-pandemin har påverkat vardagen har stor betydelse för att bättre hantera liknande situationer i framtiden, säger Malin Olsson, biträdande professor i omvårdnad.

Fånga upp hur aktörer hanterar pandemin

Utöver forskare vid Luleå tekniska universitet deltar i det nya projektet också Riksorganisationen Same Ätnam, enskilda renskötare, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Uppsala universitet och forskare från framstående universitet i Norge, USA, Kanada och Japan. Norrbottens museum medverkar tillsammans med Laponiatjuottjudus och Piteå museum med en omfattande insats i projektet. En forskare ska på heltid arbeta med projektet på Luleå tekniska universitet.

– Norrbottens län och den arktiska regionen spelar en viktig roll i Sverige, Norden och Europa, samtidigt som förutsättningarna här i viktiga avseenden är helt annorlunda än i syd. Därför är det viktigt att fånga upp hur olika aktörer i regionen upplever och hanterar pandemin, säger Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Forskarna gör datainsamling i form av material från sociala medier, bilder, filmer och intervjuer, samt dokumenterar sina egna upplevelser av pandemin. Det insamlade materialet ska användas som underlag för historiska jämförelser och för kommande forskningsprojekt.
– En bättre förståelse för en pandemis samhälleliga påverkan bidrar till att bättre hantera den i nuet och kan stärka framtida generationers beredskap. Spanska sjukan, som för ett sekel sedan härjade svårt i Norrbotten, medförde en omfattande debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till en stor satsning på sjukstugor, säger May-Britt Öhman.

Hon säger att det är viktigt att analysera de olika åtgärderna mot pandemin som diskuteras.
– Hur förhåller sig satsningar på munskydd, tester och vaccinering gentemot satsningar på sjukvård, läkemedel, äldreomsorg och egenvård? Vad medför rädsla, stängda gränser och påbud om social distansering för mellanmänskliga relationer och för samhället nu och på sikt? För tio år sedan såg vi en världsomspännande pandemi i form av svininfluensan, men den fick aldrig de konsekvenser i form av gränsstängningar och restriktioner som nu skett med covid-19.

Vid frågor, kontakta:
Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 15 73, dag.avango@ltu.se
May-Britt Öhman, docent, projektledare och gästforskare i historia vid Luleå tekniska universitet, may-britt.ohman@ltu.se

Mer om det nya projektet:
Projektet är tvärvetenskapligt och supradisciplinärt. Detta innebär bland annat att samarbetsparter och berörda som är verksamma utanför akademin, ses som experter inom sina respektive områden och ges avgörande utrymme att bidra med perspektiv och kunskap för att utveckla frågeställningar och analyser.

De frågor som projektet ställer utgår från nyckelbegreppen sårbarhet, resiliens, risk, oro, trygghet, vetenskaplig osäkerhet, mänsklig säkerhet, hälsa och välbefinnande:

• Hur ser enskildas erfarenheter, handlingar och sociala mobilisering ut inom olika grupper i förhållande till pandemin och de åtgärder som vidtagits av myndigheter och politiker såsom social distansering, gränsstängningar, begränsning av allmänna sammankomster och besöksförbud?
• Hur kan genus-, minoritets- och urfolksperspektiv, levda erfarenheter och första-person-perspektiv med ifrågasättande av urbana normer liksom funktionsnormer bidra till en inkluderande syn på mänsklig säkerhet, krishantering och anpassning?
• Hur kan historiska jämförelser med tidigare pandemier och kriser som Norrbotten drabbats av bidra till stärkta möjligheter till mänsklig säkerhet, krishantering och anpassning?

Projektet leds av forskare i historia vid Luleå tekniska universitet. Samarbetsparter är forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för Vårdvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) och Institutionen för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, Norrbottens Museum, Piteå museum, Laponiatjuottjudus, Riksorganisationen Same Ätnam samt samiska renskötare. Forskare vid universitet i japanska Kobe, norska Tromsö, Alberta i Kanada samt Michigan, USA, bidrar med specifik expertis samt internationella jämförelser.