Skolstudie: Pojkar oroas av jämställdhetsdebatt

Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.

– Ämnen som triggar oss och som är känsliga rymmer ju ofta olika perspektiv. När det gäller jämställdhet finns en tydlig skillnad i hur pojkar och flickor ser på historien och vart vi är på väg, säger Fredrik Alvén.

Han har på olika sätt undersökt frågor om moral och bedömning i historieämnet och hur elevers olika livserfarenheter får ta plats i undervisningen. I en nyligen publicerad studie är det alltså uppfattningar om jämställdhet mellan könen som står i fokus.

Kurslitteratur för blivande historielärare och enkätstudier bland drygt 500 niondeklassare på 22 olika skolor i landet ligger till grund för undersökningen. Eleverna har fått svara på olika påståenden om jämställdhet och svaren pekar mot ett huvudsakligt mönster:

– Grovt förenklat kan man säga att flickors förhållande till dåtiden är mer konfliktfylld medan framtiden är mer problematisk för pojkarna. Flickorna anser att utvecklingen, trots avslöjandena under metoo, går åt rätt håll. Pojkarna däremot oroar sig mer för framtiden och kan känna sig utpekade som förövare i den debatt som förs.

Hjältar och skurkar
En slutsats av studien är att undervisningen om jämställdhet i skolan bör ske på ett sätt som gör att både pojkar och flickor känner sig inkluderade, menar Fredrik Alvén.

– Av tradition präglas historieundervisningen ofta av berättelser om hjältar och skurkar. Men det behövs fler perspektiv och nyanser – inte minst för att kunna möta elevernas egna erfarenheter och uppfattningar, säger han.

Och jämställdhet är bara ett exempel. Han pekar på en rad andra områden som kan göra klassrummet till minerad mark – migration, klimatet, konflikter och krig är andra, där elever också kan ha personliga erfarenheter som spelar in. Fredrik Alvén berättar om en egen upplevelse som ung historielärare när han skulle undervisa om kriget i det forna Jugoslavien och folkmordet i Srebrenica.

– Jag gick in i klassrummet med inställningen att jag satt inne med hela sanningen som jag skulle lära ut till eleverna. Så skulle jag naturligtvis inte göra idag, säger han.

Stark majoritetssyn
Lektionen urartade eftersom det fanns elever som hade helt olika perspektiv på det som hänt och också kände sig personligen angripna i den diskussion som uppstod. Just den här incidenten slutade ändå väl där eleverna till slut kunde tala ut och skapa en gemensam förståelse för sina olika perspektiv, berättar Fredrik Alvén.

– Undervisning anpassas ofta efter en stark majoritetssyn om vad som är moraliskt riktigt. Därmed inte sagt att alla perspektiv ska accepteras. Men vi måste kunna acceptera att människor har olika åsikter och erfarenheter. Där är vi dåligt rustade idag.

Tvärtom uppvisar dagens debatter ofta en total brist på förståelse för andra perspektiv och argument i brännande frågor, menar han. Här bör skolan spela en större roll.

– Som lärare kan det kännas utmanande att ta sig an svåra ämnen men man behöver ju inte börja med det allra känsligaste först. Hur vi lär våra unga att samtala och mötas är faktiskt avgörande för framtidens debattklimat. Ytterst handlar det om hur vi ska lyckas fostra medborgare som vill fortsätta verka i en demokrati eller ej.

Kontakt:
Fredrik Alvén, universitetslektor
fredrik.alven@mau.se
040-6658287

Texten är baserad på två publikationer:
Historiemedvetande och jämställdhetstankar hos svenska ungdomar, I Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, no 1,

Vad i hela världen säger du? I Känsliga frågor, nödvändiga samtal: Att lära om och av kontroverser. / [ed] Flensner, K.K.; Larsson, R; Säljö, R.

Mer om Fredrik Alvéns forskning:
Fredrik Alvén, universitetslektor i historia och historiedidaktik, före detta högstadielärare i bland annat historia. Förutom de två publikationerna ovan har han nyligen undersökt hur flickor och pojkar lyckas på olika typer av provfrågor i det nationella provet i historia. Några av slutsatserna i studien är att flickor lyckas bättre om uppgifterna handlar om social historia och har tydliga aktörer. Pojkarna lyckas bättre om det handlar om krig eller politik och är strukturell historia.

Just nu arbetar Fredrik Alvén med en analys om den gode medborgaren i skolpolitiska dokument mellan 1811–2011. Han leder också ett internationellt forskningssamarbete med sju andra universitet i Europa om inkluderande historia.