Debatt: ​Börja räkna med kvinnor med funktionsnedsättning

Det finns enorma brister i statistiken om kvinnor med funktionsnedsättning i världen. Det hör till undantagen att länder räknar med att vi finns. Och den som inte räknas in, blir inte heller inte någon man räknar med, skriver Tiina Nummi-Södergren, generalsekreterare MyRight och Rahel Abebaw Atnafu, styrelseledamot MyRight, i en debattartikel i Omvärlden.

Nedan kan du läsa debattartikeln i sin helhet:

Bristen på statistik leder till att samhällsplanering sker utan hänsyn till situationen för kvinnor med funktionsnedsättning, och att nödvändig utveckling för att bekämpa fattigdom och sjukdomar aldrig tar fart.

I de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nämns personer med funktionsnedsättning i sju mål och flera delmål. Insikten om att målen aldrig kan uppnås utan att inkludera kvinnor med funktionsnedsättning börjar sakta sjunka in, och min förhoppning är att fler aktörer ska inse det och faktiskt ändra sitt sätt att arbeta.

Enligt ett modernt synsätt är det självklart att varje person passar in i en rad variabler, som till exempel kön, ålder, boendesituation, socioekonomiska faktorer och funktionsnedsättningar. Där släpar dock det statistiska arbetet i världen hopplöst efter. Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) gav i år ut rapporten ”Do Anti-Discrimination Measures Reduce Poverty Among Marginalised Social Groups?” där mätbara effekter av antidiskrimineringsåtgärder är sammanställda. Skribenterna Rachel Marcus, Anna Mdee och Ellen Page drar slutsatsen att det finns ytterst begränsat med kunskap och mätningar som rör situationen och åtgärder för personer med funktionsnedsättning, och att det borde vara ett prioriterat område för insatser och forskning. En människa är sammansatt och vi behöver sammansatta data.

De globala studier som ändå finns visar att kvinnor med funktionsnedsättning, och deras familjer, löper en större risk än andra att drabbas av sociala och ekonomiska orättvisor. MyRights arbete med partnerskap mellan funktionshinderorganisationer i Sverige och världen vittnar om att kvinnor med funktionsnedsättning ofta tillhör de mest utsatta. Kvinnor med funktionsnedsättning saknas också ständigt i de forum där besluten fattas.

Över en miljard människor beräknas leva med minst en form av funktionsnedsättning (World report on disability, WHO 2011), och majoriteten av dem är kvinnor. 1 av 5 kvinnor lever med minst en funktionsnedsättning, och siffran för män är 1 av 8 (Human Development Report, UNDP 2016). Det har kallats världens största minoritet.

MyRight och funktionshinderrörelsen ser möjligheter med de globala målen och Agenda 2030. Vi vill att Sverige driver frågan om ökat stöd till studier och forskning på situationen globalt för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Vi anser att insatser med svensk utvecklingsfinansiering också ska användas till att bygga och utveckla nationella statistikmyndigheter. Syftet måste vara att förbättra statistiken om personer med funktionsnedsättning, och i synnerhet om kvinnor med funktionsnedsättning.

Att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska ingå i statistik, undersökningar och mätningar måste bli självklart för alla länder och andra aktörer som arbetar för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Vi vill räknas in, och räknas med.

Tiina Nummi-Södergren, generalsekreterare MyRight

Rahel Abebaw Atnafu, styrelseledamot MyRight

MyRight är funktionshinderrörelsens plattform för internationellt utvecklingssamarbete och bistånd.