Gå direkt till innehåll
François Chauveau, Drottning Kristinas intåg i Paris den 8 september 1656, utförd 1656. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum
François Chauveau, Drottning Kristinas intåg i Paris den 8 september 1656, utförd 1656. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum

Pressmeddelande -

Nyförvärv: Drottning Kristinas intåg i Paris 1656 av François Chauveau

Nationalmuseum har förvärvat en teckning av François Chauveau föreställande kortegen vid drottning Kristinas högtidliga intåg i Paris den 8 september 1656. Då stod hon på höjden av sin ryktbarhet och stora folkmassor var ute på stadens gator för att få en skymt av drottningen. Teckningen har tillhört en fransk privatsamling.

Drottning Kristina hade efter sin abdikation lämnat Sverige sommaren 1654. Strax före jul 1655 anlände hon till Rom, utan bestämda framtidsplaner. Följande sommar begav hon sig mot Paris. Officiellt var hon på väg till Sverige för att förhandla om sitt ekonomiska underhåll, men i själva verket var målet ett annat. Hon överlade i största hemlighet med Frankrikes ledare kardinal Mazarin om ett gemensamt krigsföretag mot Syditalien, som skulle göra Kristina till drottning av Neapel. Den artonårige Ludvig XIV var invigd i planerna och gav order att drottningen skulle tas emot i Frankrike som en regerande furste.

François Chauveau (1613–1676) är känd som grafiker. Han illustrerade många skönlitterära verk med etsningar efter egna eller andras teckningar. På 1660-talet graverade han bilder av det ryttarspel som Ludvig XIV gav 1662 för att fira sin sons födelse, ett arbete som gav Chauveau titeln hovgravör. Kungliga festligheter och ceremonier av olika slag dokumenterades i regel i grafik. Bilderna var ett slags arrangerade reportagebilder, som åskådligt återgav händelseförloppet, ungefär som vår tids nyhetsgrafik. Gravyrerna gav en officiell bild av de (ofta mycket dyra) festligheterna, riktad till såväl utlandet som de egna undersåtarna. Kristinas intåg i Paris avbildades i flera gravyrer, och teckningen är säkerligen en skiss till en sådan. En variant med utarbetade detaljer och påskriften ”Chauveau” finns i det franska nationalbiblioteket.

Den långa kortegen ringlar sig fram mot Notre Dame som antyds i övre högra hörnet. I förgrunden rider Kristina i damsadel med en spatserkäpp i handen. Framför henne bär fyra ämbetsmän en baldakin. En sådan, broderad med Sveriges vapen, överlämnades till drottningen vid stadsporten, och meningen var att hon skulle rida under den. Men enligt tidningen La Gazette blev hennes häst Licorne (”Enhörning”) orolig, och baldakinen fick bäras framför drottningen.

De franska hyllningarna av Kristina i förbyttes i indignation och hat ett drygt år senare när drottningen lät avrätta sin hovstallmästare Monaldesco på slottet Fontainebleau, efter att han förrått och därmed omintetgjort Neapelplanerna.

Förvärvet har möjliggjorts av medel från Wiros-fonden. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Inventarienummer

NMH 63/2017

Mer information

Martin Olin, chef enheten forskning och lån, martin.olin@nationalmuseum.se, 08-519 543 10

Mattias Robertson, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och  öppnar igen dem 13 oktober, 2018. Verksamheten fortgår genom samarbeten både i Sverige och utomlands. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet och Grand Hôtel Stockholm. 

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.