Snabbare väg från flykting till arbetstagare - Nordiska erfarenheter

Det tar i genomsnitt sju år innan nyanlända får fotfäste på arbetsmarknaden. Att korta ner den här tiden och ta bättre vara på de nyanländas kompetens är en av de nordiska samhällenas viktigaste och också mest prioriterade uppgifter. Det konstaterades vid en konferensen arrangerad av Nordens välfärdscenter i samarbete ned Nordregio och Nordiska ministerrådets informationskontor i Stockholm.

Annica Dahl, statssekreterare vid svenska Arbetsmarknadsdepartementet, inledde seminariet med konstaterandet att det saknas folk på arbetsmarknaden och att mottagarländerna måste ta vara på möjligheterna och kompetenserna.

- Det finns ett stort sysselsättningsgap mellan utrikesfödda, främst kvinnor, och övriga, liksom mellan dem som saknar gymnasieutbildning och dem som har.

Hon påminde också om att Sverige, som ordförandeland för Nordiska ministerrådet, arrangerar en konferens med fokus på utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. 

Vi måste lära oss integration

Kristin Marklund, ledare för Nordens välfärdscenters integrationsprojekt, lade grunden för fortsättningen av seminariet genom att ange ett globalt perspektiv: 60 miljoner människor är i skrivande stund på flykt från sina hem, 86 procent stannar i närområdet och 0,4 procent hamnar i något av de nordiska länderna. Fram till 2050 måste bortåt en miljard människor flytta hemifrån bl.a. på grund av förväntade klimatförändringar. Mot den bakgrunden är det uppenbart att alla länder, inklusive de nordiska, måste lära sig att ta emot och integrera invandrare.

- Vi har mycket att vinna om vi lyckas med integrationsprocessen, sade Kristin Marklund.

Forskning visar vad som fungerar

Anna Karlsdóttir presenterade en forskningsrapport som Nordregio tagit fram på uppdrag av Nordens välfärdscenter om vad som fungerar när det gäller nyanländas integration på arbetsmarknaden.

Sammanställningen visar att det är viktigt att kartläggningen av den nyanländes kompetenser sker så tidigt som möjligt, att validering av utbildningar från hemlandet blir effektiv och resulterar i intyg som accepteras på den nordiska arbetsmarknaden, att det är effektivast om språkutbildningen kombineras med yrkesutbildning och att det är viktigt att hjälpa de nyanlända att etablera sociala nätverk.

Integration är god ekonomi

Lars Larsen, direktör för den danska konsultfirman LG Insight, lyfte fram invandringen som en positiv kraft för det danska samhället. Integrationspolitik är utvecklingspolitik och på allt fler håll i Danmark inser man att integration kan ge ett positivt bidrag till kommunernas strategiska utveckling.

Flera lärande exempel presenterades under seminariet. Shazia Mughal från danska Bydelsmødre berättade om sin långa resa som nygift 18-åring i Pakistan till en aktiv och yrkesarbetande kvinna i dagens Danmark.

- Det viktigaste för integrationen är att bygga förtroende och kunskap i samhället, att lära sig språket och att öppet berätta om sina erfarenheter.

Mika Pyykkö, projektledare på SITRA, presenterade ett av de finska bidragen till lärande exempel: SIB, Social Impact Bonds, ett slags finansieringsavtal som innebär att det offentliga betalar ut skattepengar till företag och organisationer enbart om dessa lyckas med de integrationsmål de åtagit sig.

Snabbspår till integration

Efter eftermiddagens tre arbetsmöten fortsatte presentationerna av lärande exempel. John Wahrén var en av initiativtagarna till Snabbspår för sjukvårdspersonal. Tillsammans med läkaren Mohammed Al Nussirie berättade han om motiven bakom satsningen och vikten att den genomförs:

- En läkare måste komma igång snabbt för att upprätthålla sin yrkeskompetens. Normal tid till arbete är mellan 5 och 7 år men det måste vi kunna klara på kortare tid.

John Wahrén är övertygad om att den metod med validering och kompletterande kurser som han har varit med om att utveckla kan skalas upp.

- Men då behöver man ändra på saker och ting. I dag är de svårt att få ut information om alla kompetenser som nyanlända har. Samhället måste stödja folk redan under asylprocessen och det behövs en samordning av alla möjligheter.

Asylprocessen behöver inte vara bortkastad tid

Nour Aghy, projektledare hos Connecting People i svenska Sunne gav sitt perspektiv på livet som nyanländ i Sverige, på vägen från att inte veta något om Sverige till praktik, nätverksbyggande och arbete. Både hon och hennes samtalspartner Sam Yildarim, utvecklingsledare vid Stockholms länsstyrelse, tryckte hårt på vikten av kraftfulla insatser redan under asylprocessen.

- Nu börjar allt med uppehållstillståndet och det innebär mycket förlorad tid, sa Nour Aghy.

Båda krävde mindre byråkrati, effektiv språkinlärning, snabbare validering och bättre samordning mellan samhällets aktörer.

______________________________________________________________________

Här kan du ta del av liveinspelningen från förmiddagen:

Sändningen från eftermiddagen finner du här: