Sverige lyckas kombinera tillväxt med minskat resursutnyttjande

Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent och användandet av naturresurser i flera fall minskat.

Under de senaste tre decennierna har vi i Sverige fått ut mer välstånd från mindre resurser och till mindre klimatpåverkan. Det visar Jonas Grafström, fil dr, och Christian Sandström, docent, båda verksamma vid forskningsinstitutet Ratio, i den nya boken Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige som lanseras tisdagen den 1 december.

­­– Vi har studerat hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid, med andra ord hur hållbar Sveriges ekonomiska tillväxt har varit, säger Jonas Grafström. Våra resultat visar att utsläppen i många fall har minskat – trots ökad konsumtion.

Exempelvis minskade utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 15 procent från 19,3 miljoner ton år 1990 till 16,5 miljoner 2018. Utsläppen från personbilar minskade under samma period med 21 procent, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner. Liknande siffror märks för hushållens vattenanvändning per capita som sjunkit med omkring 15 procent. Utsläppen av växthusgaser från Sveriges el- och fjärrvärmeproduktion har minskat med cirka 25 procent.

Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick ner med 60 procent.

Av de 26 luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990 har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det skett mer än en halvering.

Studien som nu ges ut som en bok bygger på öppen statistik från bland annat Naturvårdsverket och SCB.

– Vad vi gör är en empirisk kartläggning. Vi adresserar den stundtals kontroversiella frågan om det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling, men vi har så långt det är möjligt försökt att angripa uppgiften utan att hänge oss till pessimism eller överdriven teknikoptimism, säger Christian Sandström.

­– Alla siffror pekar förstås inte åt rätt håll. Globalt rör vi oss tyvärr allt längre bort från klimatmålet, och i en allt snabbare takt, så det finns inga skäl att slappna av i klimatfrågan. Med den här studien hoppas vi bidra till en fördjupad och faktabaserad analys, utan att för den sakens skull förminska de stora utmaningarna som finns i Sverige och världen, säger Grafström.

***

Mer om boken och författarna:

I Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige beskriver Ratioforskarna Jonas Grafström och Christian Sandström hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid. Den lanseras digitalt över Youtube kl 12.00 i dag, tisdagen den 1 december. 

Andrew McAfee, forskare vid MIT, har sagt följande om boken:

”With this excellent book, Grafström and Sandström show us that the phenomenon of getting more from less is a widespread one. We can’t become complacent, but their work highlights that we should be optimistic, because we now know how to improve both the human condition and the state of Nature at the same time.”

Boken en bearbetning av och fortsättningen på rapporten ”Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige” (2020). Studien är inspirerad av dels boken More for less skriven av MIT-forskaren Andrew McAfee (2019), dels essän ”The Return of Nature: How Technology Liberates the Environment” av Jesse Ausubel (2015).

• Fil dr Jonas Grafström är forskare inom nationalekonomi på Ratio, Oxford Institute for Energy Studies samt Luleå tekniska universitet. Hans forskning sker i brytpunkten mellan miljöekonomi och miljöteknik, bland annat genom att utreda förutsättningarna för storskaligt infångande av koldioxid (CCS-teknik).
• Tekn dr Christian Sandström är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om samspelet mellan teknisk utveckling, regleringar och företags konkurrenskraft.