​Organiserad brottslighet och insiderproblem kräver ökad kontroll

Företag och myndigheter är inte tillräckligt skyddade mot insiderproblematik och andra former av kriminell påverkan. Det är slutsatsen i en ny rapport från Polismyndigheten. Säkerhetsbranschen delar denna uppfattning och efterlyser ansvarstagande från både politiken och näringslivet.

Polisen har genomfört en omfattande analys av kommunikation som avslöjats med dekrypteringen av tjänsten Encrochat. I rapporten, Lärdomar av Encrochat, identifieras en betydande sårbarhet i form av otillräckligt skydd mot att kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten försöker utnyttja personer inom samhällsviktiga yrkesgrupper.

Högriskgrupper är bland andra banktjänstemän, revisorer och mäklare. Det är inte ovanligt att dessa är involverade i organiserad brottslighet och genom deras anställningar möjliggör de olika brottsupplägg. Den växande organiserade brottsligheten har allt fler förbindelser, vilket utgör ett allvarligt säkerhetshot.

Säkerhetsbranschen ser också potentiellt stora risker med att personer som har koppling till organiserad brottslighet får anställning och ansvar i säkerhetsföretag. Det handlar om allt från larminstallatörer och låstekniker till ordningsvakter och bevakningsoperatör. Om det i dessa professioner förekommer personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt kan det få ytterst allvarliga konsekvenser.

Ett exempel är att det från Regeringskansliet stals ett tiotal pistoler och ammunition vid minst tre tillfällen under 2019. Händelserna ledde inte till åtal, men en allt pekar på att det var ett insiderbrott. Misstänkt var en skyddsvakt från ett privat säkerhetsföretag. På motsvarande sätt kan såväl fysiska tillgångar som information försvinna från andra myndigheter och företag om personal inte är pålitlig.

Ett annat exempel är försvinnande av huvudnycklar till flerfamiljshus, med efterföljande intrång och stölder, vilka kan ske mer eller mindre obemärkt. En situation som för många leder till en fruktansvärd otrygghet.

För att förebygga dessa och andra typer av insiderproblematik – inklusive industrispionage – måste det göras utförliga bakgrundskontroller både vid rekrytering av ny personal samt regelbundet av anställda medarbetare. Möjligheterna till detta är dock beroende av lagar och förordningar.

Just nu pågår politiska processer som berör möjligheterna till kontroll. Regeringen har låtit utreda en grundlagsändring i syfte att kunna förbjuda privata rättsdatabaser (SOU 2020:45). Sådana privata rättsdatabaser är i dag enda tillförlitliga sättet för de flesta företag det att utföra bakgrundskontroller avseende laglydnad.

Dessutom överlämnades i fredags (21/5) ett betänkande från en annan utredning som berör specifikt ordningsvakter (SOU 2021:38), i vilken det föreslås förändringar av nuvarande kontroll. Utöver slagningar i polisens belastnings- och misstankeregister föreslås att även spaningsinformation ska omfattas i kontrollen. Däremot kommer i normalfallet varken väktare eller ordningsvakter att framgent bli föremål för Säkerhetspolisens registerkontroll, enligt utredningens förslag.

Det som behövs är dock genomgående ökad kontroll – inte minskad. Som Polismyndigheten konstaterat föreligger sårbarheter gällande flera samhällsviktiga yrkesgrupper, samtidigt är vår uppfattning att det är särskilt viktigt att säkerställa pålitlighet för personal i säkerhetsföretag. Säkerhetsbranschen efterfrågar därför:

1. Stopp för varje lagförslag som innebär sämre möjligheter till bakgrundskontroller. Varje försämring ökar sårbarheten i ett läge där det svenska samhället är allvarligt hotat av en växande organiserad brottslighet.
2. Samtliga väktare och ordningsvakter bör kontrolleras av Säkerhetspolisen, i likhet med kontrollen av poliser. Det är något som rådande samhällsutveckling tyvärr gör nödvändig. Särskilt om ordningsvakter ska ges utökade befogenheter. Kontrollerna behöver även ske skyndsamt med en skarp tidsfrist för att säkerställa säkerhetsföretagens personalförsörjning.
3. Alla typer av säkerhetsföretag bör kunna vända sig direkt till polisen för att begära utdrag från belastningsregistret för kontroll av personal. I nuläget är den möjligheten begränsad till larminstallationsföretag och vårdbolag. Det bör även kunna göras av till exempel låsmästarföretag och säkerhetskonsultbolag. Kontroller bör även kunna görs löpande, inte endast vid anställningstillfället.
4. Tillåt i större utsträckning kreditupplysning vid nyanställning av personal och för uppföljande kontroll. I dag är arbetsgivares legitima behov för att kontrollera en blivande anställd begränsat till befattningar som hanterar stora summor pengar. En ekonomisk besvärlig situation innebär dock en riskfaktor oavsett den anställdes ekonomiska ansvar, då det skapar incitament att begå oegentligheter och ökar sannolikheten att bli föremål för kriminell påverkan.
5. Företag i alla branscher behöver öka sin medvetenhet om riskerna med insiderproblematik. För alla typer av samhällsviktiga yrkesgrupper bör det ske grundliga bakgrundskontroller med kvalificerad analys.

Tillit – eller medioker kontroll – är en riskabel strategi i ett samhälle som har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet. För att motverka kriminalitet och skydda medborgarna krävs förutsättningar för utförliga bakgrundskontroller, i synnerhet gällande personal i säkerhetsföretag.

Joakim Söderström

VD SäkerhetsBranschen

Fredrik Kärrholm

Analyschef för SäkerhetsBranschen