Skip to main content

Fyra forskare blir Wallenberg Fellows

Pressmeddelande   •   Dec 03, 2019 10:24 CET

Wushi Goldring, Johannes Haushofer, Ville Kaila och Karin Lind är Stockholms universitets nya Wallenberg Academy Fellows. Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien.

Fyra unga forskare vid Stockholms universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows 2019. Anslaget gör det möjligt för dem att studera atmosfären runt Vintergatans äldsta stjärnor, energiomvandling i celler, gruppteorins roll för geometrin respektive de långsiktiga effekterna av villkorslösa kontaktöverföringar till fattiga familjer i låginkomstländer.

Syftet med satsningen Wallenberg Academy Fellows är att stärka Sverige som forskningsnation genom att behålla de största talangerna i landet och genom att rekrytera unga, internationella forskare till svenska universitet. De fyra forskarna vid Stockholms universitet är: Wushi Goldring, Johannes Haushofer, Ville Kaila och Karin Lind.

Wushi Goldring: Hur mycket av geometrin kan genereras av matematiska grupper?

Sedan matematiker upptäckte gruppteorin i början av 1800-talet har det visat sig vara ett kraftfullt verktyg inom många grenar av matematiken. Wushi Goldring vid Matematiska institutionen ska nu undersöka om gruppteori spelar en större roll i geometri än man tidigare förstått.

– Målet är att illustrera hur objekt från till synes oberoende områden – särskilt inom geometri – genereras av grupper, säger Wushi Goldring.

Gruppteorin har inte bara bidragit till många viktiga framsteg inom matematiken utan har varit ett ovärderligt verktyg i utvecklingen av kvantteorin, som revolutionerade fysiken under 1900-talet. Gruppteori används också inom kemi för att exempelvis modellera molekyler och utveckla förståelsen för system inom molekylärbiologi.

Johannes Haushofer: Kan ett villkorsfritt engångsbidrag bekämpa fattigdom?

Ofta får familjer i låginkomstländer hjälp i form av konkreta saker, exempelvis livsmedel, men det leder sällan bort från fattigdomen. I Kenya har frivilligorganisationen GiveDirectly i stället gett familjer en engångssumma motsvarande två årsinkomster att använda hur de vill. I sin tidigare forskning har Johannes Haushofer vid Princeton University i USA visat att dessa villkorsfria kontantöverföringar (UCT:s) motverkar fattigdom, och inte har negativa följdverkningar som ökad alkohol- eller cigarettkonsumtion.

Johannes Haushofer är, liksom 2019 års ekonomipristagare till Nobels minne, en experimentell beteendeekonom. Nu ska han undersöka bidragens långsiktiga effekter. Hur påverkas konsumtionen, företags- och jordbruksintäkterna, hälsan, utbildningsnivån och välbefinnandet efter fem år?

Som Wallenberg Academy Fellow ska Johannes Haushofer vara verksam vid Stockholms universitet.

Ville Kaila: Kartlägger livets energiteknik på molekylnivå

Celler använder kemisk energi från fotosyntes eller från cellandning för att driva livsnödvändiga processer som ämnesomsättning, tillväxt och anpassning till förändringar i omgivningen. Ville Kaila, Institutionen för biokemi och biofysik, detaljstuderar energiomvandlingen i celler, bland annat för att kunna återskapa de naturliga processerna och producera hållbara solbränslen.

– Alla celler behöver energi för att fungera och numera känner vi till hur deras invecklade proteinmaskineri ser ut ner på molekylär nivå. Men det fattas fortfarande kunskap om hur strukturen på atomnivå kan kopplas ihop med biologisk funktion, säger Ville Kaila.

Målet är att kunna sätta samman konstgjorda system som fungerar på liknande sätt som levande celler. Det handlar om ren grundforskning – att förstå hur någonting fungerar – men i förlängningen skulle kunskapen kunna användas för att skapa hållbar energiteknik som solbränslen och för att förstå sjukdomar där cellandningen är skadad som exempelvis diabetes, cancer, Parkinsons sjukdom och vanligt åldrande.

Karin Lind: Kemiska fingeravtryck avslöjar Vintergatans historia

I atmosfären hos varje stjärna finns ett kemiskt fingeravtryck från det gasmoln som en gång formade den. Karin Lind, Institutionen för astronomi, använder avancerade datormodeller som hon utvecklat vid Max Planck Institutet i Tyskland för att kartlägga den kemiska sammansättningen i hundratusentals av Vintergatans äldsta stjärnor. På så sätt kan hon dra slutsatser om hur stjärnorna utvecklades i vår galax tidigaste historia.

– Målet är att skapa en bild av hur Vintergatan utvecklades i sin barndom. Vilken massa hade de första stjärnorna och hur slutade deras liv? Hur byggdes Vintergatan upp med mindre galaxer som byggstenar? Och hur gick det till när de kemiska grundämnena anrikades?, säger Karin Lind.

Wallenberg Academy Fellows

Programmet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och har inrättats i nära samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vitterhetsakademien samt Svenska Akademien och de svenska universiteten. Anslaget uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Sedan programmet startade 2012 har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslagit totalt 1,9 miljarder kronor till satsningen.

Wallenbergprogrammets webbplats

Kontakt:

Wushi Goldring, e-post: wgoldring@math.su.se

Johannes Haushofer, e-post: haushofer@princeton.edu

Ville Kaila, tel: 08-16 42 40, e-post: ville.kaila@dbb.su.se

Karin Lind, e-post: karin.lind@astro.su.se

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.