Passivhus Norden 2010 samlar passivhuskompetensen

Danmark största konferens om energieffektivt byggande i Ålborg, Passivhus Norden 2010, samlade 350 personer och bland deltagare och talare fanns de främsta forskarna inom energieffektivt byggande, konsulter, entreprenörer, materialleverantörer och beställare.

Skogslundens passivhusförskola

Flera danska kommuner passade förstås på att berätta om sina passivhusprojekt, men även Sverige och Tema fanns representerat. Kristin Åberg Nilsson från Tema presenterade tillsammans med Bleck arkitekters Birgitta Grebius sina erfarenheter från Skogslundens passivhusförskola i Österåkers kommun.

Förskolan är Sveriges första internationellt certifierade passivhus. Lufttätheten i Skogslunden har uppmätts till 0,05 liter per sekund och kvadratmeter, vilket gör det till en av landets lufttätaste byggnader. Detta uppnåddes tack vare handlingar med genomtänkta passivhusdetaljer samt en kvalitetsmedveten och noggrann entreprenör.

Ett helhetsperspektiv

Idag talar vi om att bygga energieffektiva byggnader. Tekniken ger nya förutsättningar och möjligheter, men ska vi kunna möta kraven på hållbarhet och energieffektivitet behövs mer än någonsin ett helhetsperspektiv. En samordning mellan arkitekter, ingenjörer, landskapsarkitekter blir allt viktigare och en plats för beteendevetare i byggprojekten kommer att bli aktuellt framöver, menar Kristin Åberg Nilsson. Vikten av lyhörda bygg- och projektledare med bred kunskap är en förutsättning för en effektiv byggprocess.

På Tema har vi det särskilt väl förspänt med kompetens inom energieffektiva byggnader och hållbarhet hos projektledare, miljökonsulter, arkitekter och landskapsarkitekter. Här finns ett naturligt forum för att förädla idéerna och för att leverera nytta för samhälle och kunder.

Fjärrvärme framtiden

Flera talare på konferensen lyfte fram fjärrvärmesystemet som framtidens infrastruktur för energi. Norsk forskning rekommenderade valet av fjärrvärme utifrån parametrarna investeringskostnad och koldioxidutsläpp. Detta stod sig i konkurrensen mot kombinationer av el, sol, värmepump, pellets, gas och kol.

Också Ålborgs universitet, är inne på denna linje i ”Värmeplan Danmark 2010”. Man påvisade även att energiförbättrande åtgärder i vårt befintliga bostadsbestånd är ekonomiskt rimligt ned till en 50-procentig minskning. Därefter är investeringskostnaden inte längre ekonomisk försvarbar i jämförelse med besparing i driftkostnad. Vid nyproduktion ska vi dock sikta högre än så.

Värm annat med fjärrvärme

Ett hushåll kan spara in 700 kWh/år i minskad elförbrukning genom att värma diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, golvvärme och pooler med fjärrvärme i stället för direktverkande el. Detta visar forskning från Karlstads Högskola.

Konferensen tryckte även på nyttan av att skapa lågtemperatursystem för uppvärmning av energieffektiva byggnader. Till exempel kan man använda returen i fjärrvärmesystemet. Detta är även en idé som Tema bygger vidare på i pågående utvecklingsprojektet av miljonprogramsområde, för Gavlegårdarna, Gävles kommunala bostadsbolag. Här är nyttjande av energi i fjärrvärmereturen i kombination med ett lågtemperatursystem och förbättrade klimatskal, en lösning som utreds.

Vindkraft i miniformat

En möjlig energikälla som diskuteras mycket är småskaliga vindkraftsnurror. Praktiska erfarenheter presenterades av dansk expertis, som förklarade hur viktigt det är att kontrollera lokala vindförhållanden för att ett vindkraftverk ska vara ekonomiskt försvarbart. I staden är effekten av små turbiner dålig, då många hus tillsammans bromsar vinden för mycket. De kommer helt enkelt aldrig att ge så mycket energi att de återbetalar investeringen.

En del att lära om buller

Statens Provningsanstalt redovisade flera pågående utvärderingar av passivhusprojekt. Bland annat utvärderas inomhusklimat, buller från ventilationssystem och temperaturförluster i interna värmedistributionssystem. Brukarenkäter visar den smala balansgången mellan störande ljud från ventilationsaggregat men hur det även täcker över störande ljud från grannarna. Utvärderingarna kommer att utgöra en bra erfarenhetsbank att ta med till kommande projekt, menar Kristin Åberg Nilsson.