Dold protektionism det största hotet mot frihandeln

Det är inte traditionella handelshinder som förklarar varför världshandelns återhämtning har varit svag sedan finanskrisen. Istället beror det på indirekt protektionism – regler, särkrav och standarder som hämmar konkurrensen. Det visar en ny rapport från Timbro. Problemen kan motsvara en importtull på 15 procent av försäljningspriset.

Rapporten, som är författad av analytikerna Magnus Wiberg och Fabian Wallen, visar att dold protektionism bromsar upp världshandeln. Antalet certifierings- och standardkrav, lokala regler och subventioner har ökat kraftigt de senaste tio åren.

– Nationella lobbyorganisationer, inte minst miljörörelsen, hittar hela tiden på nya regler som gör det svårare importera produkter till Sverige. Den dolda protektionismen måste bekämpas, säger Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro.

Enligt en forskningsstudie av nationalekonomen Michael Bratt kan nivån på de så kallade icke-tariffära handelshindren motsvara tullar på varor och tjänster som uppgår till femton procent av försäljningspriset. Det kan jämföras med den genomsnittliga tullnivån för varor och tjänster som 2012 uppgick till ca tre procent.

– Regeringen kan inte göra något åt Donald Trumps protektionism. Men vårt eget regelkrångel kan vi göra något åt. Det krävs politiskt mod för att våga bemöta de nationella lobbyorganisationer som med klimat- eller matsäkerhet som täckmantel försöker strypa handeln i smyg, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Läs rapporten här.

Läs gästledaren i SvD här.

För mer information, kontakta:
Karin Svanborg-Sjövall, vd
E-post: karin.svanborg.sjovall@timbro.se
Telefon: 072 517 00 77
Twitter: @KarinSjva