Gå direkt till innehåll
Ahmad Ostovar, doktorand, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet. Foto: Mikael Hansson
Ahmad Ostovar, doktorand, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet. Foto: Mikael Hansson

Pressmeddelande -

Autonomt skogsbruk och jordbruk: hur nära är vi?

Autonoma system kan öka prestanda, minska skaderisk, spara energi och pengar samt minska behovet av arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Ahmad Ostovar har utvecklat metoder och algoritmer för system med kapacitet för automatisk detektion och igenkänning av objekt i utomhusmiljöer. Han försvarar sin avhandling den 5 december vid Umeå universitet.

Manuellt jord- och skogsbruk är alltid utmanande på grund av miljöförhållanden som extrema temperaturer och svåra arbetssituationer. Att skörda grödor manuellt är mycket arbetsintensivt och blir allt mer kostsamt samtidigt som tillgången på kvalificerad arbetskraft minskat. Dessutom utgör arbetet i sådana miljöer en hög risk för arbetsrelaterade skador. I framtiden förutspås både kostnader för och brist på arbetskraft öka.

Därför blir det allt viktigare att använda robotar för automatisk skörd av frukt, grödor och träd. Autonoma system sänker skördekostnaden genom att öka prestandan och minska beroendet av arbetskraft samt minskar risken för skador. Detta är gynnsamt för både producent och konsument.

Det viktigaste steget i att utveckla autonoma system är att observera omgivningen genom att använda data från olika sensorer som RGB-kameror, 3D-laserskanners och infraröda sensorer.

Att lokalisera och identifiera målobjektet, till exempel en frukt eller ett träd, är också viktigt för autonoma system, vilket görs med hjälp av maskininlärningstekniker för att analysera data från sensorerna.

Utomhusmiljöer som fruktträdgårdar, växthus och skogar är mycket ostrukturerade och dynamiska. Dessa resulterar i skuggor, olika ljusintensitet och delvis dolda objekt vilket är en utmaning för autonoma system. Dessutom är målobjektets variabla form och storlek ytterligare en svårighet. För att utveckla ett framgångsrikt autonomt system måste det kunna övervinna dessa problem.

– I min avhandling fokuserade jag främst på att utveckla metoder baserade på både konventionella maskininlärningsalgoritmer och djupinlärningsmetoder med hjälp av olika bildsensorer, säger Ahmad Ostovar, doktorand på Institutionen för datavetenskap.

Trots omfattande forskning kring automatisering av jordbruks- och skogsbruksverksamhet är dessa system fortfarande inte tillräckligt utvecklade och helt redo för marknaden. När det gäller Technology Readiness Levels (TRL) finns för närvarande många jordbruks- och skogsbruksrobotiksystem tillgängliga som prototyper.

– Det krävs alltså ytterligare forskning och utveckling om autonoma system för att kunna reducera tungt manuellt arbete inom jord- och skogsbruk, säger Ahmad Ostovar.

Ahmad Ostovar kommer från Iran och har en teknologie masterexamen från Umeå universitet. Avhandlingsarbetet har utförts på Institutionen för datavetenskap inom robotikgruppen. Hans handledare är professor Thomas Hellström.

Läs hela avhandlingen

Pressbild. Foto: Mikael Hansson

Om disputationen:

Torsdagen den 5 december försvarar Ahmad Ostovar, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln:Object Detection and Recognition in Unstructured Outdoor Environments.

Disputationen äger rum klockan 13:00 i sal MA121, MIT-huset.Opponent är universitetslektor Mårten Björkman, Department of Intelligent Systems, Division of Robotics, Perception and learning, KTH.

För mer information, kontakta gärna:

Ahmad Ostavar, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 072-518 11 11
E-post: ahmado@cs.umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.