Pressmeddelande -
Coronakrisen synliggör fritidshusturismens utmaningar
Många använder sitt fritidshus och jobbar på distans under pandemin. Detta får konsekvenser för kommunernas samhällsplanering, då den baseras på invånarnas folkbokföringsadress. Det menar Andreas Back som presenterar ny avhandling vid Umeå universitet.
Samtidigt som vi tillbringar våra liv på många olika platser utgår skattesystem, statsbidrag, valsystem och samhällsplanering från att vi är folkbokförda på en plats. I sin avhandling undersöker Andreas Back hur motsättningen påverkar bostadsmarknaden och kommunernas samhällsplanering.
- Pandemin har gjort frågorna högaktuella. Exempelvis gjorde ett antal kommuner klart under våren att de inte tänkte följa Socialtjänstlagen och ge hemtjänst till boende i fritidshus. Min forskning uppmärksammar hur användningen av fritidshus påverkar kommuners planering av infrastruktur, vatten och avlopp, bostadsförsörjning, räddningstjänst och mycket annat, säger Andreas Back.
Andreas Back använder begreppet fritidshusturister för att beskriva de som använder fritidshus.
- Jag kallar fritidshusturisterna för en osynlig befolkning. De åker till sina stugor, använder kommunala tjänster, handlar på orten och engagerar sig i lokalsamhället. Samtidigt syns de inte i ett system som använder folkbokföringen för att fördela resurser i samhället. Coronakrisen har synliggjort den här gruppen av befolkningen.
Med hjälp av nästan 20 års statistik över samtliga husförsäljningar i Sverige visar han även på hur fritidshusturismen påverkar bostadsmarknaden. Resultaten avslöjar stora skillnader mellan olika delar av landet. Prisutvecklingen för städer och turistorter har dragit ifrån, medan glesbygden sackar efter. Särskilt i attraktiva lägen tycks efterfrågan på fritidshus vara det som driver bostadsmarknaden i stort.
Sammanfattningsvis menar Andreas Back att fritidshusturism ofta diskuteras som ett enhetligt fenomen där lösningarna bygger på att det ser likadant ut överallt. Sådana diskussioner utgår från platser med mycket omfattande fritidshusturism.
- Fritidshusturismen i Sverige är ett mycket mer mångsidigt fenomen än vad vi ser på attraktiva resmål som Åre, Österlen eller Roslagen, säger Andreas Back. Fritidshusen finns i princip överallt och påverkar alla platser, men på olika sätt. Planering, skatter, lagar och regler måste ta hänsyn till detta faktum.
Andreas Back har studerat statsvetenskap vid Umeå universitet och kulturgeografi vid Uppsala universitet. Han kommer ursprungligen från Husum utanför Örnsköldsvik. Under sina forskarstudier har han även deltagit i projekt om fritidshusturism för Sörmlands turismutveckling och Härjedalens kommun.
Om studien
I avhandlingen har Andreas Back använt sig av statistik över samtliga fritidshus i Sverige och alla husförsäljningar 1999-2017. Han har även intervjuat tjänstemän från 20 kommuner, från Jokkmokk i norr till Vellinge i söder, för att undersöka hur kommunerna ser på fritidshusturism och hur de hanterar dess effekter.
Kommunerna är: Jokkmokk, Åsele, Östersund, Kramfors, Timrå, Härjedalen, Ljusdal, Vansbro, Borlänge, Smedjebacken, Hällefors, Eskilstuna, Stenungsund, Falköping, Jönköping, Ljungby, Borgholm, Torsås, Simrishamn och Vellinge.
Om disputationen
Andreas Back, Institutionen för geografi, försvarar sin doktorsavhandling med den svenska titeln: Fotspår efter en osynlig befolkning. Fritidshusturismens heterogena effekter på kommunal planering och bostadsmarknader i Sverige. (Engelsk titel: Footprints of an invisible population. Second-home tourism and its heterogeneous impacts on municipal planning and housing markets in Sweden.) Fakultetsopponent: Professor Anne-Mette Hjalager, Syddansk universitet, Kolding, Danmark. Disputationen hålls på engelska.
Tid: Fredag 2 oktober, 2020, kl. 13:15 - 15:00
Lokal: Samhällsvetarhuset, Hörsal B
Disputationen genomförs huvudsakligen digitalt, både för anställda och för allmänhet. Den genomförs även i mindre skala på Campus. Läs mer.
För mer information kontakta gärna
Andreas Back
andreas.back@umu.se
090-786 59 02
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
