Skip to main content

Unga mammor använder hellre facebook än statens stödprogram

Pressmeddelande   •   Nov 07, 2019 16:30 CET

Magdalena Sjöbergs avhandling. Fotograf: Håkan Dalsfelt. Konstnär: Karin Ström

Ny avhandling om unga mammors identitetsarbete visar att de hellre söker stöd på Facebook än via träffar på Mödravårdscentralen och Barnavårdsscentralen.

Magdalena Sjöberg, forskare vid Sociologiska institutionen, har studerat unga mammors identitetsarbete. Hon har intervjuat unga kvinnor och undersökt Facebookgrupper som kvinnorna söker sig till.

I Sverige lägger staten stora pengar på föräldrastödsprogram som till exempel föräldragrupper under och efter graviditeten vid Mödravårdscentralen (MVC) och Barnavårdscentralen (BVC).

– Studien visar på paradoxen att staten satsar pengar på föräldrastödsprogram riktade till unga mödrar samtidigt som de unga mammorna föredrar att ge och få föräldrastöd från varandra i slutna Facebookgrupper. Det är ett viktigt fynd som bör studeras vidare. Möjliga förklaringar till att de föredrar Facebook kan vara att unga mammor har lättare att relatera till andra unga föräldrar och att de oftast är de enda i sin föräldragrupp som är ung mamma. Intervjuerna visar även att deras moderskapsförmåga har ifrågasatts av andra föräldrar, säger Magdalena Sjöberg.

Det finns ytterst begränsad kunskap om unga mammors identitetsarbete både i Sverige och internationellt. Studien synliggör att definitionen av ung mamma beror på hur riskabelt omgivningen uppfattar moderskapet.

– Faktorer som inverkar är om mamman lever i stads- eller landsbygdskontext och vilken livsbana hon förväntas följa – det vill säga en livsbana med högskoleutbildning eller ej. Att bli mamma som 20-åring ses som riskabelt i en stadskontext och då definieras kvinnan som en ”ung mamma”. En kvinna i samma ålder i en landsbygdskontext kan betraktas som ”en helt vanlig mamma”. Definitionen för vem som är en ung mamma är därmed kontextuell – till viss grad, säger Magdalena Sjöberg.

På grund av normer om vilken ålder som är lämpligt för en förstföderska möter unga mödrar mycket negativa kommentarer, vilket påverkar deras identitetsarbete i stor utsträckning. De yngsta mammornas moderskap betraktas i vissa fall som en fara för barnen.

– För de allra yngsta mammorna som bor hemma hos sina föräldrar händer det att barnets mormor antar rollen som mamma till barnet och att de unga mammorna upplever att de inte får tillräckligt med utrymme att själva anta rollen som mamma, säger Magdalena Sjöberg.

Avhandlingen synliggör hur de unga mammorna förhåller sig till de normer om ”gott moderskap”.

– Antingen försöker de följa en stor mängd motsägande regler som kommer med idén om ”den goda modern” eller så uppfattar de detta som omöjlighet. Då gör de sina egna regler för vad de tycker är tillräckligt bra moderskap. För mödrar som försöker leva upp till normen om gott moderskap är identitetsarbetet väldigt stressande. Det kan också påverka deras tid och vilja till snabb återkomst till utbildning eller arbetsmarknad eftersom all energi och tid går åt till att följa de miljoner motsägande regler som inryms inom normen om gott moderskap, säger Magdalena Sjöberg.

– Avhandlingen visar på unga mammors styrkor att finna en fungerande moderskapsidentitet trots en utsatt position. De unga mammorna som försöker följa sina egna regler för gott moderskap argumenterar för att moderskap kommer naturligt för vissa oavsett ålder och att gott moderskap handlar om sunt förnuft. De använder även sin ungdomlighet som en styrka, säger Magdalena Sjöberg.

– Det finns många normer om moderskap som är stressande för mammorna. Det är viktigt att det stöd som utformas av samhällets olika aktörer inte ökar på stressen, avslutar Magdalena Sjöberg.

Läs avhandlingen

Pressbild avhandlingens omslag

Om disputationen

Fredagen den 15 novemberber försvarar Magdalena Sjöberg, Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med den titeln: Unga mammors identitetsarbete - livsbana, risk och gott moderskap. Disputationen äger rum klockan 13:15 i NVBH 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent: professor Lucas Gottzén, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

För mer information kontakta gärna

Magdalena Sjöberg, doktorand
magdalena.sjoberg@umu.se
090-798 69 47, 076-2239670

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.