Pressmeddelande -
Vaccinering med två olika covid-19-vacciner leder till bra skydd
Att få ett mRNA-vaccin som andra dos efter att först fått Astra Zenecas vektorvaccin ger ett bra försvar mot covid-19. Kombinationen av vacciner leder också till betydligt högre antikroppsnivåer, jämfört med att fylla på med samma sort, och skyddar även mot den sydafrikanska virusvarianten. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, vars resultat kan få betydelse för nuvarande och framtida vaccinstrategier.
Tidigare i år kom rapporter om att Astra Zenecas vektorvaccin mot covid-19 kan ge sällsynta men svåra bieffekter i form av blodproppar, särskilt hos yngre personer. I Sverige används idag därför bara vaccinet för personer över 65 år, och i många länder kan yngre, som redan vaccinerats med Astra Zeneca, välja att få ett mRNA-vaccin som andra dos. I nuläget finns dock begränsad kunskap om hur effektiva dessa så kallade heterologa prime-boost-strategier är hos människor.
I en ny forskningsstudie, som publicerats i den topprankade medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, har forskare vid Umeå universitet undersökt och jämfört immunsvar och bieffekter hos personer som fått två doser Astra Zeneca eller som fått en dos Astra Zeneca och sedan en dos av Modernas mRNA-vaccin.
– Det är en begränsad studie på 88 personer, men vi ser tydligt att Modernas mRNA-vaccin fungerar utmärkt för att förstärka det antikroppssvar som den första dosen med Astra Zeneca gav, säger Mattias Forsell, som är docent i immunologi vid Umeå universitet och leder arbetet.
Studien visar också att de som fick Modernas vaccin som andra dos får betydligt högre nivåer av SARS-CoV-2-specifika antikroppar än de som fick Astra Zeneca, och att dessa antikroppar också kan neutralisera Sydafrika-stammen (beta-stammen) av coronavirus. Personerna i studien var sjukvårdspersonal mellan 23 och 62 år, och de fick vaccindoserna med 9–12 veckors mellanrum.
– Andelen milda biverkningar var något högre i gruppen som fått Moderna som andra dos, vilket var relativt förväntat utifrån vad som redan finns beskrivet för både Astra Zenecas och Modernas vacciner, säger Johan Normark, docent i infektionsmedicin och ansvarig för den kliniska delen av arbetet.
Resultaten vid Umeå universitet har verifierats av oberoende laboratorium, genom ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Region Värmland.
– Våra fynd kan ha betydelse för nuvarande och framtida vaccinstrategier i Sverige och världen, då det troligtvis kommer behövas ytterligare vaccindoser för att erhålla fullgott skydd över lång tid, tillägger Mattias Forsell.
Studien har möjliggjorts via stöd från SciLifeLab och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Vetenskapsrådet, Umeå universitet och Region Västerbotten. De publicerade resultaten är en del av den större kliniska läkemedelsstudie om covid-19-vaccin som bedrivs vid Umeå universitet i samarbete med Region Västerbotten och ett antal andra regioner i Sverige.
Om den vetenskapliga publiceringen:
Studien Heterologous ChAdOx1 nCoV-19 and mRNA-1273 Vaccination är publicerad i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.
Kontaktpersoner:
Mattias Forsell
Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Mattias.forsell@umu.se
090-785 32 08
Johan Normark
Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Johan.normark@umu.se
070-255 8958, 090-785 08 03
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
