Vad ska få styra utvecklingen på Grönland?

I en ny avhandling vid Umeå Universitet undersöker Janina Priebe de berättelser om Grönlands framtid och modernisering som uppstod i samband med försöken att utveckla landets naturresursbaserade industrier, från början av 1900-talet fram till 1960-talet.

I dagens debatt beskrivs Grönlands framtid som präglad av ökande internationella affärsintressen genom utvinning av arktisk energi och mineraler samt av klimatförändringarna.

Idéerna om modernisering, framställda som visioner om – med danska mått mätt – ökad produktivitet och kulturella framsteg, blev en viktig del av det tidiga 1900-talets offentliga samtal om Grönlands framtid. Ett återkommande tema i den här avhandlingen är därför vetenskapliga värderingar av naturresursers kommersiella potential.

– Man kan se att olika danska tongivande aktörer som vetenskapsmän och affärsmän skapade en vision om Grönlands framtid i början av 1900-talet som byggde på ökad produktivitet och ökade inkomster. Framförallt var det kommersiellt fiske man hade stora förväntningar på, säger Janina Priebe.

– För vissa aktörer var det också viktigt att skapa bilden av att det hela var en tävling som kunde vinnas. Därför var ”kapplöpningen” om Grönlands resurser ett motiv som ofta återkom i den debatt som förekom.

Både hopp och rädsla

Frågan om ett framtida politiskt oberoende för Grönland är i detta sammanhang högst kontroversiell. Självständighetsanspråken hänger nära samman med frågan om ett potentiellt utnyttjande av naturresurser och de vinster detta anses kunna generera. I synnerhet gruvdriften ger här upphov till både hopp och rädsla; stärkt av idén om att det finns gömda rikedomar under den smältande isen.

– Därför är det viktigt att förstå hur aktörer blandar in både framtidshopp och farhågor i debatten. Det historiska materialet visar även att det viktiga var hur man kommunicerade. Till exempel när vetenskapliga prognoser om resursreserver blev en del av affärsstrategin. Vetenskap, politisk makt och affärsintressen blandades därför ihop i debatten om Grönlands framtid.

– I början av 1900-talet ser man att samspelet mellan forskning och kommersiella intressen blev allt viktigare för hur den Danska ledningen diskuterade Grönlands utveckling även om det skulle dröja till 1950- och 60-talet tills de idéerna kring modernisering blev verklighet. Detta nya sätt att argumentera skapade en ny förståelse som formar den politiska debatten än idag.

De narrativa strategier som uppstod under tidigt 1900-tal går alltså fortfarande att känna igen i dagens debatter. Precis som då är idag Grönlands framtid direkt sammankopplad till utforskningen av de grönländska naturresurserna som genom klimatförändringarna expanderar den arktiska utvinningsgränsen.

Avhandlingen Greenland’s future: narratives of natural resource development in the 1900s until the 1960s finns publicerad digitalt.

Kontakt:

Janina Priebe, janina.priebe@umu.se, tel. 076-828 93 23

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 15 december försvarar Janina Priebe i ämnet idéhistoria, Umeå universitet, sin avhandling Greenland’s future: narratives of natural resource development in the 1900s until the 1960s

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Matthias Heymann, docent, Department of Mathematics – Science Studies, Aarhus University.