Verkningslöst sänka allmän gräns för högt blodtryck

Blodtryckssänkande läkemedel till friska personer med blodtryck under 140 ger inget ytterligare skydd mot hjärtkärlsjukdom. För några kan det istället ha negativa effekter. Det visar Mattias Brunström i en ny avhandling vid Umeå universitet som får extra aktualitet efter nya riktlinjer i USA och diskussion i Europa.

– Jag hoppas att resultaten kommer att påverka de nya europeiska riktlinjerna för blodtrycksbehandling som kommer till sommaren så att man inte följer de nya amerikanska riktlinjerna med ett behandlingsmål under 130, säger Mattias Brunström.

Redan i november 2017 publicerade Mattias Brunström en studie som visade att medicinering för att ytterligare sänka det systoliska blodtrycket under den nuvarande rekommendationen på 140 mm Hg i systoliskt tryck inte leder till minskad sjuklighet eller dödlighet för tidigare friska personer.

Samma dag som studien publicerades ändrade dock de amerikanska riktlinjerna så att man sänkte gränsen för hypertoni, det vill säga hur man definierar högt blodtryck, till 130. Det innebär att mer än 30 miljoner amerikaner med ett blodtryck i intervallet 130-140 nu plötsligt anses ha högt blodtryck.

– Vi har inte kunnat finna någon nytta med behandling för alla dessa. För personer med typ 2-diabetes är det tvärtom potentiellt skadligt att medicinera för att sänka ett blodtryck på den nivån, säger Mattias Brunström.

Avhandlingen består av två systematiska översikter och metaanalyser samt ett metodarbete om metaanalyser. Totalt inkluderades data från 79 stora läkemedelsstudier med över 300 000 patienter.

I analysen fann man att behandlingseffekten berodde på hur högt blodtrycket var. Om systoliskt blodtryck var över 140 mm Hg minskade risken att dö eller insjukna i hjärtkärlsjukdom med blodtryckssänkande behandling, oberoende av tidigare diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Under 140 kunde man däremot bara finna en vinst med behandling för personer med tidigare kranskärlssjukdom. Hos tidigare friska gav behandlingen inget ytterligare skydd mot hjärtkärlsjukdom. Hos personer med diabetes ökade risken att dö i hjärtkärlsjukdom hos dem som lottades till behandling.

Mattias Brunström är uppväxt i Karlstad och arbetar kliniskt på kardiologen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg vid sidan om forskningen vid Umeå universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Mattias Brunström
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 073-369 3182
E-post: mattias.brunstrom@umu.se

Om disputationen
Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 26 januari sin avhandling med titeln Effekt av blodtrycksbehandling vid olika blodtrycksnivåer. (Engelsk titel: Effect of antihypertensive treatment at different blood pressure levels). Fakultetsopponent: Professor Sverre Kjeldesen, Institutt for klinisk medisin, Oslo universitet. Huvudhandledare: Bo Carlberg. Plats: Tandläkarhögskolan, Hörsal D, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Tid: Kl. 13.00-16.00.