"Dags att hantera klimatkrisen som den kris det är"

Det är dags för makthavare och beslutsfattare att fatta modigare beslut i klimatfrågan! Uppmaningen kommer från fyra västsvenska organisationer, som efterlyser ett klimatarbete med lika kraftfulla åtgärder som de insatser som satts in mot Coronapandemin.

Samhället är i kris. Vi befinner oss i den värsta pandemin i modern tid, människors liv är hotade av både viruset och de konsekvenser som det burit med sig. Under våren har vi sett omfattande åtgärder, systemändringar, och miljarder som satsas på bekämpningen av Covid-19.

Pandemin har fört med sig lidande, rädsla och sorg, det kan ingen förminska. Trots det finns det lärdomar och möjligheter som kommit med den, som vi redan nu måste ta till vara på. Vi befinner oss i en unik situation där de system och förändringar vi ser i samhället erbjuder oss en andra chans. Låt oss bestämma oss för att komma ut på andra sidan av detta till en mer hållbar värld där vi gemensamt tar ansvar för framtiden. Det är upp till bevis, tänk om – tänk rätt.

WHO klassade Covid-19 som en pandemi den 11 mars. Redan i januari upprättade den svenska Folkhälsomyndigheten en stab med ansvar för att förbereda samhället för en eventuell smittspridning. Staben har ansvarat för riskanalyser och bevakning av det globala läget. Hanteringen av pandemin har fått högsta prioritet, från dag ett. Rimligt, och vad som kan förväntas när vi ser ett potentiellt allvarligt hot närma sig. För visst är det så vi som samhälle hanterar kriser och hot? Med handlingskraft och mod!

Pandemin har fört med sig lidande, rädsla och sorg. En världsekonomi i gungning. Men också lärdomar och möjligheter som vi redan nu måste tillvarata i arbetet med den tysta kris som pågår konstant runt omkring oss – klimathotet. Idag frågar vi oss, var är presskonferenserna och miljarderna för att bekämpa klimatkrisen? Var är handlingskraften och modet?

Precis som med Coronaviruset har vi inget konkret och entydigt svar på klimatkrisen, men Greta Thunberg säger det bra i sitt sommar i P1 där hon påpekar det enda rimliga agerandet vid en kris: ”Det enda är att gå samman, samla alla experter, lägga allt annat åt sidan och anpassa sig efter den nya verkligheten. Det finns inte tid att invänta exakta svar. Det finns inget vaccin. Hade vi vetat hur man löser krisen hade den inte varit en kris.”

Vi tillhör fyra organisationer som brinner för hållbarhetsfrågor och arbetar med dem på olika sätt. I vår vardag ser vi enormt många eldsjälar som vill förändra, gräsrötter som kämpar för en mer hållbar framtid. Men vi känner oss ensamma. För eldsjälar kan inte på egen hand ansvara för att lösa krisen vi står inför. Vi vill se våra beslutsfattare fatta modigare beslut, i linje med vad våra klimatforskare och experter förespråkar, och i linje med vad vi faktiskt åtagit oss att göra i och med signering av Parisavtalet.

I början på året lades ett förslag om att utlysa klimatnödläge i Göteborg, något som redan skett i många andra länder och städer i världen. Förslaget röstades då ner av en majoritet i kommunfullmäktige. Vi måste hantera klimatfrågan som den kris den är. Men våra politiker vill inte ens erkänna att vi befinner oss i ett nödläge, och vi frågar oss: varför?

Det finns visserligen en plan som är antagen av kommunfullmäktige- planen om ett fossilfritt Göteborg. Där konstateras att om staden ska klara Parisavtalets 1,5 gradersmål så måste växthusgasutsläppen minska med 32 procent per år fram till 2030. Efter 2030 ska de vara nere på noll. Tyvärr efterlevs planen inte, och vi är inte förvånade.

Vi vill tro att en omställning är möjlig och det är den övertygelsen som får oss att fortsätta driva dessa frågor, skapa mötesplatser för dialog och samverkan, inspirera människor till att göra mer hållbara val. Vi representerar den demokratiska kraften i att ifrågasätta, skapa diskussion, väcka debatt, skaka om.

Men vi behöver också lagstiftning och tydligare beslut som möjliggör omställningen. Beslutsfattare lyfter ofta ekonomiska utmaningar när frågan om hållbarhet är på agendan. “Vi har inte råd”, “det är för riskabelt för ekonomin”. Men när det gäller pandemin så tog vi oss råd. Vi måste riskera för att vinna. Kan vi bygga upp ett nytt samhälle med en annan drivkraft än tillväxt? Där drivkraftens utgångspunkt bottnar i ett hållbart ekonomiskt system till fördel för både människan och naturen. Det är klart vi kan, vi har sett det tidigare fast i andra system och former. Och med en värld i gungning är det nu vi har vår bästa chans. Frågan är inte längre om vi kan utan om vi vill. Vi vill, vill ni?

Nathalie Bödtker-Lund, Verksamhetschef WIN WIN Award

Karin Bylund, projektledare Act Sustainable, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV

Kristín Grímsdóttir, projektledare Awake and Aware, Göteborg&Co

Lisa Rosengren, projektledare Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland, Studiefrämjandet