Byggmarknaden ökar även i år

För andra året i rad har vi sett en stark tillväxt i den svenska byggmarknaden (anläggning exkluderat). Tillväxten under 2014 landade på 10 % och det var framförallt nybyggnationen av bostäder och lokaler som bidrog positivt. Framöver ser förutsättningarna för en ökande aktivitet fortsatt goda ut men en begynnande kapacitetsbrist och en oro kring amorteringskravet är faktorer som riskerar att vända utvecklingen nedåt.

Under 2014 påbörjades 37 500 bostäder enligt bearbetad preliminär statistik från SCB vilket var en ökning med 6 700 bostäder från föregående år. Både byggandet av småhus och flerbostadshus ökade men flerbostadshusen bidrog mest till uppgången. Extremt låga räntor, stark sysselsättningsutveckling och stora bostadsprisökningar är faktorer som påverkat marknaden positivt. Förutsättningarna framöver ser fortsatt goda ut. Vår bedömning är att bostadsbyggandet håller sig straxt under 40 000 bostäder per år men med en viss oro och reservation för det stundande amorteringskravet och tydliga tecken till arbetskraftsbrist. Vår bedömning är att amorteringskravet får en prisdämpande effekt på marknaden men att bostadspriserna inte sjunker. Skulle så dock bli fallet följer bostadsbyggandet med nedåt. Även renoveringar av bostäder ökade i god takt under 2014, både renoveringar initierade av proffesionella fastighetsägare och konsumenter. Utvecklingen framöver är svårbedömd och beror i hög grad av politiska beslut. Mycket lutar åt att ROT-avdraget sänks samtidigt som mer resurser tillförs renoveringar av (primärt) miljonprogrammen. Samtidigt kommer amorteringskravet att minska viljan och möjligheten att låna till renoveringar. Totalt indikerar det avtagande tillväxt för bostadsrenoveringar under de kommande åren.

Övrigt lokalbyggande växte starkt 2014. Nybyggnationen steg med 20 procent och det var framförallt undervisning, vård och kontor som ökade. Aktiviteten ligger nu på samma nivåer som under förra högkonjunkturen 2007 – 2008. Även renoveringsaktiviteten ökade men i beskedligare takt. Potentialen för ett ökat byggande är ganska liten när det gäller nya lokaler. Kapacitetsutnyttjandet i ekonomin är fortsatt lågt och byggandet till tjänstesektorn är redan högt uppskruvat. Störst potential finns fortsatt inom offentliga byggnader som vård och undervisning samt kontor och affär. Den förbättrade konjunkturen i kombination med den låga räntan gör investeringsklimatet gynnsamt. Byggandet bör därför stabilisera sig och hålls sig relativt väl upp under de närmsta åren.

Totalt ökade värdet av byggandet med 10 procent under 2014. Uppgången fortsätter 2015 med ytterliggare 2 procent för att sedan mattas av och under 2017 falla med beskedliga 1 procent. Osäkerheterna kopplade till byggmarknaden är förhållandevis stora och i hög grad relaterade till politiska beslut. När det gäller bostadsbyggandet är det troligt att ROT-avdraget sänks, investeringsstöd ges till nybyggnation och renovering av hyresrätter samt att kreditgivningen till hushåll stryps. Vår bedömning är att denna vridning inte är tillräcklig för att hålla aktiviteten uppe om inte det statliga ansvarstagandet med stödåtgärder blir mer omfattande. Samtidigt börjar brist på arbetskraft, speciellt i byggledande befattningar och specialistkompetens, bli en flaskhals men hittills har importerad arbetskraft kunnat kompensera för det inhemska underskottet. Risken är dock att den höga produktionstakten i byggmarknaden kommer att öka arbetskraftsbristen och då driva upp byggkostnaderna vilket snabbt kan dämpa både lokalbyggandet och bostadsbyggandet.