Den Europeiska byggmarknaden har svårt att få upp farten

Uppgången i byggandet kommer från historiskt låga nivåer. Nybyggnationen i Europa har minskat med totalt 41 procent sedan 2007 och bostadsbyggandet med hela 48 procent. Nedjusteringen sedan december gäller utfallet för 2015, (-0,2 procentenheter) samt tillväxtförväntningarna i år som gått ned från 3,0 till 2,6 procent. Under 2014 och 2015 var det främst renoveringsaktiviteten som bidrog till uppgången. Detta är ett resultat av att fastighetsägare utnyttjat låga kapitalkostnader och en god kapacitetstillgång för att ta sig an ett eftersatt underhåll. ROT sektorn väntas växa med 1,5 procent per år de närmaste åren vilket är i underkant av vad som krävs för att behålla standarden i det existerande beståndet. ROT Investeringarna behöver öka betydligt mer om fastighetsbranschen ska ta förra årets klimatavtal från Paris på allvar. Under prognosperioden är det främst nya bostäder som agerar draglok med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 4,3 procent. Även lokalbyggandet ökar för första gången sedan 2008, dock med blygsamma 2,9 procent per år i genomsnitt till 2018. Svagast tillväxt, med knappt 2,8 procent per år, väntas inom anläggningssektorn där det är främst energiinvesteringar som bromsar.

För Europa som helhet saknas tyvärr förutsättningar för en stark tillväxt. Många länder lever med ett bostads-överskott, låg tillväxt i offentlig- och privat konsumtion, hög arbetslöshet och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Den ovanligt höga flyktinginvandringen kan dock ge utslag i ett ökat bostadsbyggande på sina håll men tidspress leder till många projekt på tillfälliga bygglov. På kort sikt finns även en risk att andra offentliga projekt blir lidande av ökade offentliga utgifter även om de långsiktiga effekterna är mer positiva. Med fortsatt geopolitisk- och finansiell instabilitet, en möjlig ”Brexit”, regionalt överhettade bostadsmarknader och kvarvarande utmaningar för högt skuldsatta länder kan vi inte ignorera risken för negativa överraskningar. Den svenska marknaden har gått emot strömmen sedan 2012 och det är bostadsbyggandet som agerat draglok. Tillväxten mattas dock av och drivs mer av transportinfrastruktur under den andra halvan av prognosperioden. Osäkerheterna i Sverige vilar främst på bostadsprisutvecklingen, byggkostnadstillväxten och i vilken utsträckning regeringens ambitioner om ett ökat hyresrättsbyggande kan förverkligas.

För mer information; kontakta Bengt Henricson, Prognoscentret AB