Levande Kust – levande hästnäring

80 – 100 ton fosfor från hästgödsel. Varje år.

För att göra en grov uppskattning av hur mycket näring som hästhållningen i Sverige kan tänkas belasta Östersjön med använde Linda och Emil sig av siffror från Jordbruksverket på hur mycket fosfor och kväve en medelstor häst utsöndrar per år (ca 8 kg fosfor och 41 kg kväve/häst). De antog att hästarna vistas ute halva dygnet och att all gödsel som produceras inne i stallar tas om hand på ett säkert sätt och inte bidrar till läckage. De antog även att det gödsel som hamnar i hagarna utomhus troligen till stor del binds i marken och stannar kvar där.

Hur mycket som binds i marken varierar förmodligen mycket beroende på vilka förutsättningar som finns, men vi har gjort antagande att 80 – 90 procent av allt fosfor i gödseln stannar kvar i marken i hagen. Det är nog ett antagande i underkant, säger Linda. Resten, alltså mellan 10 – 20 procent, antas nå diken och av den mängden uppskattar vi att ytterligare ca 30 procent fastnar någonstans på vägen innan resten slutligen når Östersjön. Enligt vår beräkning innebär det att ca 80 – 100 ton fosfor tillförs Östersjön från hästgödsel varje år. Det är en ansenlig mängd, konstaterar Linda.

Mycket att vinna på att mocka

Redan idag håller många sina hästar exemplariskt och gör väldigt mycket för att undvika att näringen läcker vidare ut till sjöar och hav. Men på vissa gårdar kan det behövas en del åtgärder, enligt Linda. Sedan finns det många typer av hagar som används på olika sätt. Hur hagen används, och vilka lokala förutsättningar som finns påverkar också hur stort näringsläckaget blir.

– Generellt vore det nog bra om rast- och vinterhagar mockas i större utsträckning. Särskilt vid regn, slask och där ytavrinningen är som störst från hagen. Det finns mycket att vinna på att mocka ofta och vid rätt tillfälle, fortsätter Linda.

Nästa steg är att lagra den insamlade gödseln på gödselplatta eller liknande för att se till att det inte läcker näring därifrån. Man kan också behöva skaffa större lagringsutrymmen när man börjar mocka mer, samt försöka undvika att hagarna blir så upptrampade eftersom en upptrampad hage har mycket svårare att binda näringen och därför ökar risken för läckage till närliggande vattendrag, sjöar och hav.

– Vi borde börja se gödsel som en resurs som kan användas i kretsloppet istället för ett problem som vi vill bli av med. Sammanfattar Emil.

Stora utmaningar. Men många framgångar.

Trots att utmaningarna för Östersjön är stora, så finns det även positiva tecken. Vad gäller övergödning har utsläppen från land ungefär halverats sedan 80-talet med hjälp av olika åtgärder, framförallt genom utbyggnad och modernisering av reningsverk och olika insatser inom jordbruket. Havsörn och säl som höll på att utrotas till följd av miljögifter har återhämtat sig då utsläppen av långlivade miljögifter har minskat till följd av förbud och förändrat beteende.

– Mycket har förbättrats, utan att på något sätt säga att vi är färdiga. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter jobba på med de här frågorna och vårt projekt visar att det faktiskt går att få tillbaka en bra vattenkvalitet i ett område som Björnöfjärden om man jobbar brett och åtgärdar alla betydande näringskällor, menar Linda. Samtidigt är det tålamodsprövande och kräver kunskap och resurser.

– Det finns ingen quick fix. Man måste mäta brett och länge för att vara säker på vilka näringskällor på land som påverkar de vattenområden man vill förbättra. Sedan tar det lång tid att se en tydlig effekt av åtgärderna i vattnet – och ännu längre tid att se förbättringar i ekosystemet, avslutar Emil.

Vad tycker ni om initiativet Varje skit räknas?

– Engagemanget kring hållbarhet inom svensk hästnäring varierar, upplever Linda. Många har inte vetat att de är en del av övergödningsproblemet, medan andra redan genomför åtgärder för att minska sin påverkan. Därför är det viktigt att frågan uppmärksammas, för med nyansering och information ökar kunskapen och förståelsen för att åtgärder kan behövas. Hästnäringen är viktig för många och hästar bidrar till den biologiska mångfalden. Ingen vill stoppa en viktig näring, men det är viktigt att hitta rätt förutsättningar för att man ska kunna agera hållbart.

” Det är alltid lättare att stoppa näringsämnen vid källan. Det blir både dyrare och svårare att fånga den när den väl hamnat i en sjö eller ett hav” sammanfattar hon.

– Det är bra om initiativet kan bidra till minskad näringsbelastning på sjöar och hav. Övergödning är ett stort och komplext problem och vi behöver hitta ett sätt att driva hästnäring på ett hållbarare sätt. Men det går och det är viktigt att det sker i dialog med hästnäringen så att vi hittar långsiktiga lösningar. Att sprida information och dialog som leder till ökad kunskap och förståelse om allt det här är förstås jätteviktigt! Avslutar Emil.