Ny bok studerar svenska modellens framtidsutsikter

Med las-överenskommelsen visade partmodellen att den fortfarande klarar att lösa arbetsmarknadens problem. Frågan är om det räcker för att klara framtidens utmaningar. I en ny bok redogör tre medarbetare på forskningsinstitutet Ratio för forskningsläget och utvärderar modellens framtidsutsikter utifrån fyra kriterier.

− Partsmodellen börjar bli gammal. Hur mår den i dag, levererar den och vilka reformbehov har den? Det ville vi undersöka i den här boken, säger Lotta Stern, vd Ratio och professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Tillsammans med Nils Karlson och Eva Uddén Sonnegård har hon skrivit Den svenska modellens framtid som nu ges ut på Dialogos förlag.

Partsmodellen har skapat stabilitet, trygghet och förutsägbarhet på svensk arbetsmarknad, men också en tröghet som begränsar dynamik och omställningskraft. Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

Det diskuterar och utvärderar de tre forskarna utifrån fyra kriterier: (1) konkurrenskraft, (2) utvecklingskraft, (3) kompetensförsörjning och (4) ett inkluderande samhälle.

− Modellen levererar både bra och dåligt, sammanfattar Lotta Stern resultaten.

En svaghet är svårigheterna för utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning att få tillträde till arbetsmarknaden. Forskningen identifierar två huvudorsaker: den strikta arbetsrätten och de höga ingångslönerna, som ofta överstiger oerfarnas produktivitet.

Konkurrenskraften är relativt god till följd av få arbetsmarknadskonflikter och löneökningar på en internationellt sett konkurrenskraftig nivå. Utvecklingskraften är något sämre. Sveriges produktivitetsutveckling ligger lägre än OECD:s genomsnitt, vilket har flera förklaringar. Bland annat anammade svenska företag tidigt ny teknik, vilket gör att potentialen är mindre i dag, men företagen tampas också med ett strikt anställningsskydd, det vill säga att företagens möjligheter att tillvarata teknologins utveckling begränsas.

Vad gäller kompetensförsörjningen konstateras att modellen levererar hög sysselsättning och ett högt arbetskraftsdeltagande. Samtidigt råder kompetensbrist både inom privat och offentlig sektor. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft fungerar allt sämre.

Reallöneökningarna har varit goda sedan Industriavtalets tillkomst, men det är sämre ställt med möjligheterna att göra lönekarriär. Den som har ett arbete kan inte räkna med någon större löneutveckling under sitt arbetsliv. Det gäller i synnerhet arbetaryrken. Ytterligare förkovran och kompetensuppbyggnad ger i många fall inte tillräcklig avkastning, vilket bidrar till stor kompetensbrist.

Modellen bidrar positivt till det sociala kapitalet och relationerna på arbetsplatserna samt till hög social rörlighet och omställningstakt.

− Den svenska modellen har många meriter väl värda att bevara och utveckla. Vår slutsats är att modellen fortsatt kommer att stå stark, men att det kommer krävas fler reformer, säger Lotta Stern.

***

Boken Den svenska modellens framtid (Dialogos förlag) är skriven av Ratio-forskarna Lotta Stern, vd och professor, Nils Karlson, professor, och Eva Uddén Sonnegård, ekon dr. Boken går att köpa via följande länk.

Torsdagen den 25 november lanseras boken under en konferens där frågorna även diskuteras av parter, politiker och andra experter, däribland Irene Wennemo, Medlingsinstitutet, Roger Mörtvik, statssekreterare (S), Susanna Gideonsson, LO, och Thomas Erséus, Almega.

Konferensen kommer att livesändas och finns att se via följande länk.