Omfattande kvarstående rehabiliteringsbehov efter covid-19

87 procent av patienterna som sjukhusvårdades för covid-19 i Region Östergötland under den första pandemivågen hade kvarstående problem ännu fyra månader efter utskrivning. Hälften rapporterade besvär av en sådan omfattning att det påverkade den dagliga livsföringen och återgång i arbete.
Det visar en stor studie av kvarstående rehabiliteringsbehov efter sjukhusvård för covid-19, genomförd av en forskargrupp vid rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Studien omfattar samtliga överlevande patienter i Region Östergötland som har sjukhusvårdats för covid-19 under den första pandemivågen våren 2020. Studien är den första i landet som har ett rehabiliteringsperspektiv, vilket ger viktig kunskap om vilket rehabiliteringsbehov som vården behöver möta. Den har nu accepterats för publikation i den ansedda Lancetgruppens vetenskapliga tidskrift EClinicalMedicine.

Resultaten visar att endast 13 procent av 433 intervjuade patienter upplevde sig helt återställda fyra månader efter utskrivning. Av de 87 procent som hade kvarstående problem, rapporterade cirka hälften besvär av sådan omfattning att det påverkade daglig livsföring inklusive arbetsåtergång.

– Mer än 40 procent hade kvarstående problem i sådan omfattning att det störde dagliga aktiviteter och livsföring, och lika många rapporterade en kvarstående försämring av sin hälsa jämfört med hur den var innan covid-19, säger Richard Levi, överläkare och professor vid rehabiliteringsmedicinska kliniken, Region Östergötland.

Problem med rörelseförmåga, muskelsvaghet och känselstörningar var vanligare hos personer som behövt intensivvård, medan andra problem som koncentrationssvårigheter, mental trötthet, oro och nedstämdhet var lika vanliga hos dem som vårdats på reguljära pandemiavdelningar. Problem relaterade till nervsystemet och cirkulations- och andningssystemet dominerade, men påverkan på många olika kroppsfunktioner rapporterades.

– Det vi ser är att långdragna och funktionsbegränsande problem är mycket vanliga även flera månader efter utskrivning från sjukhusvård för covid-19. Neurokognitiva och psykiska störningar är de dominerande besvären, oberoende av sjukdomens svårighetsgrad med avseende på andningsfunktionen, säger Anestis Divanoglou, fysioterapeut, medicine doktor och forskningsledare vid rehabiliteringsmedicinska kliniken. 

Slutsatserna visar på vikten av en tidig multiprofessionell uppföljning görs i vården, för att bedöma rehabiliteringsbehovet. Rehabiliteringsresurser behöver etableras på olika vårdnivåer för att möta behov av varierad komplexitet.

Studien: 

Rehabilitation needs and mortality associated with the Covid-19 pandemic: a population-based study of all hospitalised and home-healthcare individuals in a Swedish healthcare region.
Anestis Divanoglou, Kersti Samuelsson, Rune Sjödahl, Christer Andersson & Richard Levi. Studien accepterades för publikation den 6 maj och finns tillgänglig som pre-print: medRxiv 2021.04.30.21256372; doi: https://doi.org/10.1101/2021.04.30.21256372

Fakta om studien:

Unika metodologiska aspekter:

• Omfattar alla sjukhusvårdade i en region
• Inkluderar inte enbart symptom, utan även påverkan på aktiviteter och delaktighet I dagliga livet, t ex att kunna gå, arbeta eller studera
• Renodlar nytillkomna eller förvärrade problem, alltså problem specifikt relaterade till covid-19
• Fokuserar på problem som patienten själv upplever påverkar deras dagliga livsföring ännu 4 månader efter utskrivning från sjukhuset.

De viktigaste resultaten:

• Endast 13 procent upplevde sig helt återställda. Mer än 40 procent hade kvarstående problem i sådan omfattning att det störde dagliga aktiviteter och livsföring, och lika manga rapporterade en kvarstående försämring av sin hälsa jämfört med innan covid-19.
• Problem med rörelseförmåga, muskelsvaghet och känselstörningar var vanligare hos personer som behövt intensivvård, medan andra problem som koncentrationssvårigheter, mental trötthet, oro och nedstämdhet var lika vanliga hos dem som vårdats på reguljära pandemiavdelningar.
• Problem relaterade till nervsystemet och cirkulations- och andningssystemet dominerade, men påverkan på många olika kroppsfunktioner rapporterades.