Fokus på kvinnors hälsa har gett en mer jämlik vård

Efter en tioårig nationell satsning på förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa upplever kvinnor att vården har blivit tryggare, mer tillgänglig och mer jämlik. Satsningen omfattade förlossningsvård, mödrahälsovård, kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa ur ett livsperspektiv, vård vid sexuellt våld och könsstympning, neonatalvård, kompetensförsörjning och utveckling av arbetssätt.

Region Halland har genomfört ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete inom ramen för satsningen. På övergripande nivå har arbetet bidragit till en mer sammanhållen vårdkedja och ett mer optimalt patientflöde, ökad kompetens samt en mer jämlik, trygg och säker vård.

Den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar i sin slutrapport på en positiv utveckling inom flera områden. Slutrapporten lyfter även lärdomar kring styrning, organisering och utvecklingsarbete i komplexa frågor, samt ger exempel på några av de över 5 000 insatser som genomförts i regionerna. Från Region Halland lyfts arbetet med det digitala föräldraskapsstödet fram.

Digitalt föräldraskapsstöd
Det digitala föräldraskapsstödet som lyfts fram i SKR:s slutrapport är en av flera insatser som haft stor betydelse. Arbetet tog sin början 2019 som ett sätt att komplettera de fysiska föräldragrupperna och nå fler gravida. När pandemin 2020 gjorde att all gruppverksamhet ställdes in blev arbetet snabbt centralt för att säkerställa fortsatt stöd till blivande föräldrar.

Den första versionen av det digitala föräldraskapsstödet lanserades 2021 och fick ett mycket positivt mottagande. Året därpå fördjupades samarbetet i vårdkedjan, med fokus på stärkt eftervård, individanpassat innehåll och en mer sammanhållen vårdkedja. Sedan starten har över 11 500 gravida fått tillgång till det digitala föräldraskapsstödet. Uppföljning visar att stödet uppskattas, upplevs som tidseffektivt och bidrar till ökad kunskap, trygghet och jämlik vård.

Förbättringar i Halland
På många områden har det skett förbättringar under tiden satsningen pågått. Det är inte möjligt att dra säkra slutsatser om orsakssamband, men det är rimligt att anta att det utvecklingsarbete som genomförts har haft positiv effekt och bidragit till att resultaten förbättrats. Uppföljning av vården sker bland annat via Graviditetsregistret och Graviditetsenkäten, som är en omfattande patientenkät som utvecklats inom ramen för satsningen. De utgör tillsammans ett viktigt underlag för förbättringsarbete.

- Satsningen har skapat goda förutsättningar för fortsatt utveckling av vården i Halland. Vi har bland annat tagit fram patientinformation och genomfört omfattande kompetenshöjande insatser, som vi ser har bidragit till att vi kan ge en jämlik och högkvalitativ vård, säger Katarina Sibelius, verksamhetschef för Kvinnohälsovården Halland.

Arbetet med att stärka eftervården har varit ett viktigt utvecklingsområde och de flesta kvinnor kommer nu till sitt eftervårdsbesök i Halland. En framgångsfaktor har varit att informationen till patienterna om var de ska vända sig vid behov av stöd har förtydligats, och att medarbetare har fått vägledning i hur de ska agera och stötta i eftervårdsprocessen.

Andra insatser som utvecklats i Halland är BB Hemma som innebär att kvinnor ges möjligheten att välja att åka hem under första dygnet efter förlossningen och få hembesök av barnmorska. Utvecklingen av nollseparation mellan mamma och barn har gett positiva effekter för anknytning, amning och både mammans och barnets välmående.

- 9 av 10 kvinnor känner sig trygga med vården under sin förlossning, och lika många skulle rekommendera sin förlossningsklinik till någon annan. Vi är stolta över resultaten men ser att det finns viktiga områden att fortsätta utveckla gemensamt i vårdkedjan, säger Åsa Johansson, verksamhetschef Kvinnokliniken Halland.

Fortsatt utvecklingsarbete
Region Halland fortsätter sitt utvecklingsarbete utifrån den nya nationella planen och nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter. Planen sträcker sig fram till 2035 och ska utgöra ett stöd för ett strategiskt och systematiskt förändringsarbete i regionerna, bland annat för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att långsiktigt arbeta för att stärka och utveckla mödrahälsovården, förlossningsvården samt hälso- och sjukvården för flickors och kvinnors hälsa. Uppdraget omfattar även vården för personer som utsatts för sexuellt våld.

Bakgrund om den nationella överenskommelsen
Den nationella satsningen på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa startade år 2015 och avslutades i december 2025. Satsningen har omfattat totalt tio överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det övergripande målet har varit att förbättra förlossningsvården och insatser för kvinnors hälsa för att vården ska bli mer personcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och jämlik.

Inledningsvis var förlossningsvården i fokus, men efterhand breddades satsningen till att omfatta vård före, under och efter graviditet. Så småningom inkluderades även ett bredare perspektiv på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa ur ett livscykelperspektiv. Det sista året tillkom möjligheten för regionerna att använda de ekonomiska medlen till att arbeta för att skapa tydliga vårdkedjor för olika tillstånd och sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor så som migrän, endometrios, lipödem, klimakteriebesvär och sköldkörtelproblematik.

Läs mer om slutrapporten på SKR hemsida Fler kvinnor nöjda med förlossningsvården - SKR