När adhd gör ätandet till en kamp – hon hjälper familjer tillbaka till matglädjen

Att äta tillräckligt kan bli en daglig kamp för barn med adhd och autism, något som kan påverka både ork, tillväxt och effektiviteten av medicin.

Johanna Hultberg, dietist på barn- och ungdomspsykiatrin i Halland, hjälper familjer att hitta nya vägar tillbaka till matglädjen.

Ljus som bländar, ljud som skär och smaker som tar över helt.

För barn med adhd och autism kan sinnesintryck ibland upplevas tio gånger starkare än hos andra. Det är bland annat den högkänsligheten som kan ställa till det vid måltider, enligt Johanna Hultberg.

– Jag träffar ofta barn som är supersmakare, de kan identifiera även de minsta skillnaderna i maten. Är maten inte exakt så som de förväntar sig kan det bli svårt för dem att äta, säger hon.

Stannar av i tillväxtkurvan

Tar barnet dessutom centralstimulerande medicin, som är en vanlig behandling för de med adhd, rubbas ofta hungersignalerna. Detta märks särskilt i början av behandlingen. Det kan göra det ännu svårare för vissa barn att äta tillräckligt mycket och ofta.

I värsta fall kan vissa barns tillväxtkurva avta, där både längd- och viktutvecklingen stannar av.

– Då kan det bli aktuellt att plocka bort deras hungerdämpande adhd-medicin. Samtidigt kanske livet inte funkar särskilt bra utan medicinen heller. Det blir ett moment 22, säger Johanna.

Lekfullhet och smaktrapport

När Johanna jobbar med barnens kostvanor gör hon ofta det i olika steg, och ser till att långsamt omvandla matångest till matglädje.

– Här är nyckeln att jobba med lekfullhet och nyfikenhet för att konkurrera bort den ångest och frustration som ofta har byggts upp kring deras måltider. Barnet gör ändå sitt bästa, och vi vill undvika en motreaktion på press som gör att de stormar ut.

Först kommer att jobba på regelbundenhet i ätandet, sen att öka mängden och till sist variation i maten. Men vissa barn har väldigt stora svårigheter med sista steget.

– Då jobbar vi utifrån något som kallas smaktrappan. Man kan behöva börja med att jobba på att ens kunna titta på ny mat, sedan dofta på den och därefter känna på den. Nästa är att smaka utan att behöva svälja. Långsamt närmar man sig att äta maten. Men det krävs ett stort tålamod av föräldrarna.

Men tålamodet lönar sig, det har Johanna fått bevis på flera gånger.

– Jag har fått se jättefina framsteg. Barn som börjar växa igen, deras magar funkar bättre, de är jämnare i humöret och sover bättre. De kan vara med på barnkalas och äta det som dukas fram. Jag ser också hur föräldrar blir trygga i att de har verktygen ifall en tuff period för barnets ätande skulle hända igen.