Så gjorde Region Hallands satsning skillnad för barn med NPF-diagnos

I en bassäng i Falkenberg letar barn efter skatter på botten, tränar på att flyta på rygg och koordinerar ben och armtag. För barn med NPF-diagnos är det ofta första gången de hittar en fritidsaktivitet som fungerar. Det är Region Hallands satsning på meningsfull fritid som gjort det möjligt, och för föräldrarna vid bassängkanten handlar det om mycket mer än simning.

– Det är ren glädje och stolthet att se honom i bassängen, säger Oskar, pappa till Phoenix 6 år. Phoenix har varit med i en av grupperna sedan höstterminens start.

– Det är jättekul, utbrister Phoenix och utstrålar glädje.

En satsning för att fler barn och unga ska få en aktiv och meningsfull fritid
År 2022 avsatte Region Hallands politiker 3,4 miljoner kronor till föreningar och kommuner som ville arbeta för en mer aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Pengarna riktades särskilt till barn som annars sällan hittar in i en meningsfull och aktiv fritid, och till satsningar som får barn att stanna kvar längre i sina fritidsaktiviteter. Intresset blev stort: 97 ansökningar kom in, om totalt 36 miljoner kronor. Efter granskning fick nio aktörer stöd: sju föreningar och två kommuner, inom idrott, kultur och friluftsliv.

– Det här var ett sätt för regionen att bidra i arbetet med att främja och utveckla en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga i Halland, som ett komplement till det kommunerna redan gör, säger Mikael Gardestrand Bengtsson, hållbarhetsstrateg på Region Halland, som samordnar satsningen.

En av mottagarna var Falkenbergs Simklubb.

Barnet som behöver sitt eget utrymme
Klubben hade länge sett ett behov: en del barn med NPF-diagnos klarar inte av att vara i en simhall med många andra. Lösningen är små grupper där varje barn kan bli sett, men det är kostsamt, eftersom det krävs fler ledare per barn.

– Det finns barn som inte klarar att vara med många i simhallen. Det är deras hörn, och det får ingen annan vara i. Det är en struktur de är vana vid, berättar Ulrike Brakel, klubbchef.

Aktivitetsbassängen, där botten går att höja och sänka och oftast ligger på cirka 80 centimeter så att barnen kan stå, går också att avskärma: man kan stänga dörren och dra för, så att barnen får vara för sig själva.

Utan utlysningen hade klubben inte kunnat bära kostnaden för de extra ledarna själv. Ulrike valde att våga:

– Jag tänkte: så kan vi starta upp, och sen får vi se hur vi finansierar det vidare.

"Mycket lugnare, och hon klarar hela halvtimmen"
Med stödet startade klubben grupper renodlade för barn med NPF-diagnos, och Maja Feldhusen, huvudledare, fick specialistutbildning för målgruppen. Sedan starten har mellan 14 och 16 barn gått i grupperna, som nu är inne på sin fjärde omgång. Alla barn som började i den första omgången ville fortsätta, så klubben startade en fortsättningsgrupp. Fyra av de fem första simmar fortfarande, och två är nu på väg vidare till ordinarie parasim eftersom de har lärt sig simma. Det är den typen av resultat som utlysningen ville nå.

Träningarna är noga upplagda. De tre-fyra första gångerna handlar mest om att barnen ska vänja sig vid varandra och vid bassängen, eftersom NPF-diagnoser ser så olika ut. Sedan får träningen struktur, med samling i ring, sång och bubbellek. Maja är enligt Ulrike särskilt skicklig på att känna av var varje barn är och har behov av: vissa vill ha utmaning, andra helst vara för sig själva. Hon byter aktivitet så att barnen får ur sig energi och sedan kan samlas igen, berättar Ulrike.

Alice, 11 år och började i gruppen i augusti, när den startade. Alice är ofta sprallig, har utmaningar kring att koncentrera sig och att lyssna på instruktioner.

– Det här har varit jättebra för henne. Det blir mer hjälp av tränaren och lättare att ta instruktioner. Maja kan vara med henne hela vägen, det är mycket lugnare, och det gör att hon klarar att koncentrera sig hela halvtimmen, berättar Alice mamma Jasmine.

Själv har Alice inga tvivel. Att gå i gruppen är "jätteroligt", berättar hon, och det bästa är att få vara i vattnet.

På träningarna brukar de hoppa i vattnet, flyta på rygg och simma under vatten. Och Alice vet själv vad hon klarar av:

– Jag kan simma. Det är enklast på rygg.

– Det är nog det hon sett fram emot mest hela veckan, säger hennes mamma. Hon ser själv att hon gör framsteg och fördelen här är att hon får pushning att fortsätta, till exempel att vinkla fötterna, och märker att det ger resultat, då taggar hon till.

För Phoenix och hans pappa Oskar handlar det om att äntligen hitta rätt miljö.

– Det hade inte varit möjligt för honom i en vanlig grupp, för då blir det för mycket som tar energi och uppmärksamhet åt annat håll. Det är avgörande att grupperna är små och att det finns fler ledare som kan se varje barn och stötta i alla moment, så att de får närhet, förståelse och stöd, säger Oskar.

– Han tycker att det är superroligt. Det är en av veckans höjdpunkter, och han längtar jättemycket, säger Oskar.

Förut hundsimmade Phoenix med händerna. Nu koordinerar han arm- och bentag bättre än tidigare, och Oskar hoppas att simkunnigheten ska göra det lättare för honom att hitta fler aktiviteter framöver, och kunna gå till badhuset och simma som alla andra.

Phoenix själv berättar helst om skatterna:

– Man får hämta skatter i vattnet, berättar han och ser finurlig ut.

Falkenbergs simklubb är i dag ensamma i Halland om att erbjuda den här typen av renodlade grupper för barn med NPF-diagnos. Intresset sträcker sig långt utanför Falkenberg, och klubben har fått samtal från familjer i Göteborg som velat ansluta.

Vad är det som driver Ulrike i arbetet med den här gruppen?

– Man får så mycket tillbaka. Det är så roligt att se deras utveckling. En framgång som för andra barn kommer naturligt kan för de här barnen betyda 'äntligen kan jag det här', säger hon.

Det är precis den typen av skillnad som Region Hallands satsning på meningsfull fritid är till för: att fler barn, oavsett förutsättningar, ska få hitta sin väg in i en aktiv och meningsfull fritid.

Fakta: Meningsfull fritid

• 2022 avsatte Region Halland 3,4 miljoner kronor till föreningar och kommuner som arbetar för fler barns aktiva och meningsfulla fritid. 97 ansökningar kom in, om totalt 36 miljoner kronor. 2024 delades pengarna ut.
• Nio aktörer – sju föreningar och två kommuner – fick medel, inom idrott, kultur och friluftsliv. Falkenbergs Simklubb var en av dem. Övriga mottagare är:
• Teater Albatross, utanför Ätran i Falkenbergs kommun – stärker kulturföreningslivet på landsbygden genom teaterverksamhet för barn och unga på Tokalynga Teaterskola.
• 4H Halland – genom samverkan med skola, bygdegårdar och byalag är målet att starta fler 4H-klubbar på landsbygden, där unga själva driver klubbarna och aktiviteterna.
• HK Hearts, en handbollsförening i östra Halmstad – arbetar med att få fler barn aktiva i en meningsfull fritid genom handboll.
• Vallberga Gymnastikförening i Laholm – har anställt en föreningsutvecklare som arbetar med det interna ledarskapet och barns inflytande, för att dels behålla ungdomarna i föreningen högre upp i åldrarna, dels kunna ta emot barnen som står i kö.
• Warbergs Innebandyclub – driver skolidrottsföreningar på några grundskolor i Varberg för att få fler barn fysiskt aktiva och för att skapa förståelse för vad det innebär att vara med i en förening.
• Laholms kommun – har flyttat ut kulturskolans verksamhet till Ysbyskolan, där samtliga elever får testa kulturskolans olika aktiviteter.
• Hylte kommun – har startat upp KomTek för barn i grundskolan.
• Unnaryds GOIF, en förening på landsbygden i Hylte kommun – arbetar med sin föreningsstruktur och med att utbilda föräldrar för att öka det ideella engagemanget och därigenom få fler barn och unga aktiva i föreningen.