Pressmeddelande -
Helene Alexanderson och Roger Hesselstrand får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning
Helene Alexanderson, docent och sjukgymnast vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Roger Hesselstrand, docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, får Nanna Svartz stipendium 2021 för forskning kring reumatiska systemsjukdomar. Stipendiet på 150 000 kronor delades ut av Pfizer i samarbete med Reumatikerförbundet den 17 september.
Årets Nanna Svartz-stipendium tilldelas två pristagare; Helene Alexanderson och Roger Hesselstrand, för deras respektive forskning inom reumatologi. Deras forskningsområden myosit respektive systemisk skleros tillhör gruppen reumatiska systemsjukdomar, som kännetecknas av inflammationer i vävnader eller organ som inte strikt räknas till rörelseorganen.
Utvecklat biomarkörer för att mäta sjukdomsaktivitet
Under 25 års tid har Roger Hesselstrand både i sitt kliniska arbete med patienter och i sin forskning eftersträvat att även patienter med mindre vanliga sjukdomar ska få rätt till en korrekt diagnos. Roger har utvecklat metoder, så kallade biomarkörer, för att mäta sjukdomsaktivitet som är användbara vid utprovning och monitorering av läkemedelsbehandling. Eftersom sjukdomen har olika förlopp i olika patientgrupper har Rogers mål varit att kunna individanpassa behandlingen och informationen till den enskilde patienten. Roger Hesselstrands forskning har förbättrat handläggningen inom en rad områden för patienter med systemisk skleros.
– Jag känner en oerhörd tacksamhet och ära över att bli tilldelad Nanna Svartz stipendiet. Det är så roligt för mig och min forskargrupp att vi belönas efter decenniers hårt och målmedvetet arbete. Men främst är jag glad för patienternas skull, att även en mindre vanlig sjukdom som systemisk skleros uppmärksammas, säger Roger Hesselstrand.
Träningens effekt – lika viktig som läkemedel
Helene Alexandersons forskning har varit inriktad på träning vid olika systemsjukdomar där myosit har haft störst fokus. Helene har studerat effekten av träning på cellnivå med hjälp av muskelbiopsier, men även den effekt som träning har på muskulär styrka och uthållighet samt på personernas funktion och livskvalitet. Träning anses numera vara ett viktigt komplement till, och lika viktigt som, läkemedel vid behandling av dessa personer.
Tillsammans med sina forskarkollegor har Helene kunnat ändra på uppfattningen att träning är skadligt vid myosit och visat att träning i stället kan minska sjukdomsaktivitet och är en mycket viktig del av behandlingen. Helene har utvecklat nya metoder för att bättre detektera och mäta muskelfunktion som implementerats internationellt. Forskningen har även bidragit till ökad kunskap om patientens upplevelse av att leva med myosit och vilka symtom de tycker är viktigast att vården mäter, såsom smärta och trötthet.
– Jag är otroligt glad och tacksam. Det är en stor ära, och det känns som en bekräftelse på att den forskning jag bedrivit under nästan 30 år har haft en stor betydelse för att förbättra livet för personer som lever med myosit. Det har varit väldigt spännande och lärorikt att bedriva forskning och utöka min kliniska kunskap i tätt samarbete med många professioner och patientpartners. Jag är väldigt glad för att forskning kring ovanliga systemsjukdomar uppmärksammas med detta stipendium till Nanna Svartz minne, säger Helene Alexanderson.
– Helene Alexandersons förmåga att som fysioterapeut gå mellan olika discipliner har bidragit till att hennes forskning resulterat i att vi nu vet att träning inte bara leder till bättre muskelstyrka utan också till minskad inflammation i musklerna hos personer med myosit. Roger Hesselstrand forskning inom systemisk skleros har haft stor betydelses för omhändertagande av dessa patienter i Sverige och internationellt. Två mycket värdiga pristagare till årets stipendium, säger Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet.
Prisutdelningen skedde den 17 september i samband med Svensk Reumatologisk förenings årsmöte som i år hölls digitalt.
Om Helene Alexanderson
Helene Alexanderson är docent i fysioterapi vid Karolinska Institutet; institutionen medicin, Solna, avdelningen för reumatologi och verksam som legitimerad sjukgymnast vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Helene Alexandersons har sedan starten av sin forskarbana varit banbrytande och pionjär i en forskning som hela tiden skett i nära samverkan med patienter.
Helenes forskning har bland annat lett till att träning nu är en viktig del av behandlingen för personer med myosit och också lett till förbättrade möjligheter att detektera begränsningar i muskelfunktion och följa upp över tid. Helene har under många år arbetat med att föra ut sina nya forskningsresultat, hon driver aktivt utvecklingen av utbildningar som riktar sig till vårdpersonal såväl som patienter för ökad kunskap och förbättrad vård för personer med systemsjukdomar, på den nationella såväl som på den internationella arenan. Helene är ofta anlitad som expert inom området och har under flera år varit en engagerad handledare till flera doktorander.
Om Roger Hesselstrand
Roger Hesselstrand är docent vid Lunds universitet; institutionen för kliniska vetenskaper, reumatologi och molekylär skelettbiologi, överläkare och ansvarig för sektionen för systemisk skleros vid reumatologkliniken på Skånes Universitetssjukhus. Han blev tidigt intresserad av sjukdomen systemisk skleros och har bedrivit patientnära forskning baserad på klinikens cohort med 900 välkarakteriserade systemiska sklerospatienter som regelbundet följs vid kliniken. Planering av studier och genomförande sker med ordföranden i Riksföreningen för systemisk skleros som forskningspartner.
Roger har ett omfattande lokalt, nationellt och internationellt nätverk av forskare inom området och hans publikationer har förändrat handläggningen av patienter med denna systemsjukdom. Hans forskning har bland annat lett till att förfina diagnostiken med kapillärmikroskop och ultraljud samt förbättra diagnostik och behandling av den svåra komplikationen pulmonell hypertension. I samarbete med sektionens multidisciplinära team har även arbetsförmåga, handfunktion, fatigue och påverkan på ADL funktioner studerats och resultaten implementerats i kliniken. Roger driver nu en ny forskningslinje avseende dosindividualisering av läkemedelsbehandling. Han handleder även yngre kollegor, doktorander och undervisar studenter samt patienter med väl avpassad pedagogik för respektive kategori och är en mycket eftertraktad föreläsare.
Om myosit
Idiopatisk inflammatorisk myopati, eller myosit, är en ovanlig autoimmun inflammatorisk systemsjukdom som utöver typiska symtom som muskelsvaghet och nedsatt uthållighet i arm- och benmuskler också kan innebära inflammation i ett flertal olika organ, däribland lungor, hjärta, leder och i huden som kan uppvisa särpräglade utslag. Sjukdomen kan omfatta flera olika diagnoser. Läs mer om myosit på Reumatikerförbundet hemsida.
Om systemisk skleros
Systemisk skleros är en ovanlig, autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar felaktigt riktas mot de egna vävnaderna, Sjukdomen karaktäriseras av förändrat immunförsvar, försämrad blodcirkulation och ökad bindvävsproduktion i hud och inre organ, framför allt i mag-tarmkanal, lungor, hjärta och njurar. Minst 1 500 personer lever idag med någon form av myosit. Sjukdomen drabbar dubbelt så många kvinnor som män och debuterar ofta vid 40–50 års ålder. Läs mer om systemisk skleros på Reumatikerförbundet hemsida.
Stipendiet till Nanna Svartz minne
Sedan 1999 delar Pfizer och Reumatikerförbundet årligen ut ett stipendium för framstående reumatologisk forskning. Utmärkelsen är instiftad för att hedra Sveriges första kvinnliga professor i medicin, Nanna Svartz, som utvecklade ett av världens första anti-inflammatoriska läkemedel mot reumatism.
Om Reumatikerförbundet
Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med drygt 40 000 medlemmar. Förbundet företräder Sveriges över en miljon personer som har en reumatisk sjukdom, fibromyalgi eller artros. Sedan 1945 arbetar man med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom och övriga sjukdomar i rörelseorganen, och med att påverka beslutsfattare på alla nivåer. Genom Reumatikerförbundets forskningsfond stödjer man forskning för att hitta lösningen på reumatismens gåta. De senaste fem åren har man delat ut över 100 miljoner kronor till forskning.
Stipendiet har tidigare gått till:
2020 - Marie Wahren-Herlenius, och Sven-Erik Sonesson, Stockholm
2019 - Inger Gjertsson och Christopher Sjöwall, Göteborg och Linköping
2018 - Meliha C Kapetanovic, Lund
2017 - Iva Gunnarsson, Stockholm
2016 - Kaisa Mannerkorpi, Göteborg
2015 - Elisabet Svenungsson, Stockholm
2014 - Stefan Bergman, Spenshult
2013 - Pierre Geborek, Lund
2012 - Solveig Wållberg-Jonsson, Umeå
2011 - Charlotte Ekdahl, Lund
2010 - Lennart Jacobsson, Malmö
2009 - Hans Carlsten, Göteborg
2008 - Tore Saxne, Lund
2007 - Eva Kosek, Stockholm
2006 - Thomas Skogh, Linköping
2005 - Solbritt Rantapää Dahlqvist, Umeå
2004 - Christina H. Stenström, Stockholm
2003 - Ingiäld Hafström, Stockholm
2002 - Ingrid Lundberg, Stockholm
2001 - Ola Nived och Gunnar Sturfelt, Lund
2000 - Björn Svensson, Helsingborg
1999 - Kerstin Eberhardt, Lund
Relaterade länkar
Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation. Vi driver reumatikernas frågor i samhället genom att informera om de reumatiska sjukdomarna och dess konsekvenser samt påverka beslutsfattare på alla nivåer. Det kan gälla allt från tillgång till rehabilitering, kortare vårdköer till att skapa en arbetsmarknad som passar för reumatiker. Vi ger våra medlemmar stöd i vardagen. Genom förbundets 200 föreningar över hela landet träffas personer med olika reumatiska sjukdomar, får information, byter erfarenheter, får tips och framför allt har roligt tillsammans. Vi är, näst efter staten, den största bidragsgivaren till forskning om de reumatiska sjukdomarna. Vårt mål är att skapa en samhällsutveckling som ger alla reumatiker full delaktighet och jämlikhet inom alla samhällsområden. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta.