Proposition om skyddsrum ger genomförandekraft men fortfarande oklarheter kring kostnader

Regeringen har lämnat propositionen "Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap" (prop. 2025/26:142) till riksdagen. Riksbyggen välkomnar att lagstiftningen nu tar ett avgörande steg framåt, det här är ett område där bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare länge efterlyst tydliga och enkla regelverk för att stärka beredskapen.

– Beredskapsfrågan finns i allas medvetande och vi upplever en stark vilja från våra bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att förbereda sig inför en kris- eller krigssituation. Att regeringen nu lämnar en proposition till riksdagen är ett viktigt steg som ger oss de verktyg vi behöver för att gå från ord till handling, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.

Propositionen ersätter den gamla skyddsrumslagen från 2006 med en helt ny lag. Fastighetsägare blir skyldiga att hålla skyddsrum i gott skick och öppna dem för allmänheten vid höjd beredskap. Myndigheten kan också förelägga fastighetsägare att göra en förenklad egenkontroll. Länsstyrelserna tar över tillsynsansvaret och kommunerna får ett tydligare informationsuppdrag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

– Förutsättningarna hos bostadsrättsföreningarna skiljer sig mycket beroende på storlek. Därför är det viktigt att egenkontrollen verkligen förblir förenklad och inte blir kostnadsdrivande. Till exempel bör egenkontrollen vara avgiftsfri för fastighetsägaren, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.

Propositionen ger den som åläggs att bygga, utrusta eller underhålla skyddsrum rätt till skälig ersättning av staten för sina kostnader. Riksbyggen noterar dock att ersättning inte lämnas om fastighetsägaren har eftersatt underhållet, en avgränsning som riskerar att drabba de föreningar som under de senaste decennierna inte haft vägledning om att underhåll var nödvändigt.

– Signalerna under de senaste decennierna har av många fastighetsägare tolkats som att underhållet av skyddsrummen inte var prioriterat eller ens nödvändigt. Det finns därför en underhållsskuld som det inte är rimligt att enskilda fastighetsägare ska bära helt själva. Vi ser positivt på att propositionen innehåller ett ersättningssystem, men vill understryka att staten behöver ta ett brett ansvar även för det eftersatta underhållet och inte bara för framtida åtgärder, säger Håkan Andersson.

För mer information:
Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen
hakan.andersson@riksbyggen.se