Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
VA-taxorna rusar: höjningar på över 50 procent i flera kommuner Taxorna för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. Danderyd, Håbo, och Heby höjer taxan med över 50 procent. Norrtälje och Vaxholm är dyrast i landet. Här ligger vatten- och avloppskostnaden för en lägenhet nu på över 12 000 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens granskning.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Boende i Mörbylånga, kommunen med högst sammanlagd taxa, betalar i snitt 2 874 kronor i månaden jämfört med 1 718 kronor månaden i Luleå, som har lägst kostnad. Nils Holgerssonrapporten kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
När elhandelspriset rusar blir den totala elkostnaden lika stor som fjärrvärmen eller högre för många hushåll. Detta trots att mängden el motsvarar endast en fjärdedel av värmen i huset. Skillnaden i medelpris mellan de norra och södra delarna av landet är nästan 110 procent, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning.
Efter en tillfällig nedgång under föregående år ökar elnätspriserna igen med i snitt 2,5 procent. Samtidigt är prisgapet fortfarande stort – drygt 3 500 kronor per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
På ett år har priserna för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt 4,8 procent, men prisökningarna skiljer sig stort beroende på var i Sverige man är bosatt. Den totala årskostnaden för en lägenhet är mer än sex gånger så hög i den dyraste kommunen jämfört med den med lägst avgift. Det visar en ny rapport från Nils Holgerssongruppen, där Riksbyggen ingår.
Elnätsavgifterna har minskat med i snitt 2,9 procent sedan förra året, till stor del beroende på att två stora aktörer gjort prissänkningar. Skillnaderna mellan olika kommuner har dock ökat och är större än någonsin. Mellan de tio kommuner med högst respektive lägst elnätsavgift skiljer nästan 3 000 kronor per lägenhet och år, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar Nils Holgerssonrapporten.
På ett år har priset för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt nästan fyra procent i landets kommuner, betydligt mer än inflationen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Dyrast är Nordanstig med en årskostnad på 8 680 kronor medan Solna är billigast med drygt 1 640 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-priserna.
Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten.
Elnätspriserna har ökat med i snitt 27,4 procent sedan 2014. Under samma period har konsumentprisindex, KPI, ökat med 6,0 procent. Vattenfall och E. ON hör till de bolag som höjt mest. Sedan 2018 har elnätspriserna höjts med i snitt 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.