Pressmeddelande -

Talmannens månadsbrev maj: Engagemang får folk att rösta

I måndags hade ungdomar möjlighet att ställa partiledarna mot väggen i TV4. Fem ämnen hade kvalat in på topp fem: jobben, rasism, miljön, skolan och fred och försvar. De flesta frågorna handlade om vad partierna kan göra för att förändra ungdomarnas situation, vad ambitionerna är för framtiden. Det framåtblickande kommer naturligen att stå i fokus i den stundande valrörelsen, nu som tidigare. Samtidigt ska vi inte glömma, att i den representativa demokratin är det centralt för väljarna att kunna utkräva ansvar. Vad lovade partierna i den förra valrörelsen och vad har de i praktiken stått för? Det har väljarna rätt att få veta. Huvudansvaret för att informera om detta vilar självfallet på de politiska partierna, men även riksdagen som institution kan dra sitt strå till stacken. Därför har vi i år för första gången kompletterat informationen om det stundande valet på riksdagens webbplats med ett ”politiskt bokslut”, som tidningen Riksdag & Departement har gjort. Vad har hänt i riksdagen sedan valet 2002? Miljön, skolan, försvaret – områdena sammanfaller delvis med dem som ungdomarna i TV4 prioriterade. Även andra centrala politikområden finns med. Därtill har vi gjort det lättare för besökare på webbplatsen att hitta information om vad partierna och ledamöterna har sagt och gjort under mandatperioden. Man kan också få hjälp att söka bland riksdagens många dokument för att hitta just ”sin” fråga. Min förhoppning är att riksdagen på detta sätt gör det lättare för den enskilde att sätta sig in rikspolitiken och bilda sig en egen uppfattning inför den 17 september. Morgonen efter debatten klagade några ungdomar i TV-soffan på att det är svårt att få konkreta svar från partiledarna. Känslan var att svaren följde vissa mallar. Vi politiker har ett dilemma eftersom det inte alltid går att vara så tydlig som man kanske skulle önska. Som partiledare - eller över huvud taget partiföreträdare - ska man svara för många olika röster inom ett parti. Därtill måste vi kunna samverka och kompromissa med andra partier för komma fram till beslut i riksdagen. Exakt vad som blir resultatet av förhandlingarna vet vi inte på förhand. Vad säger det då om tilliten, kan man verkligen lita på oss politiker? Jag fick den frågan när jag för en tid sedan chattade med ungdomar om riksdagen och förtroendet för oss politiker. Och se, det är en fråga som jag har ägnat en hel del tid åt i min forskning. Svaret är ja: man kan lita på politikerna. Men man måste vara medveten om att strävan efter att hålla samman ett parti eller en koalition kan leda till att det man säger inåt och utåt inte stämmer överens. Många svenskar har inga personliga erfarenheter av att vara aktiva i ett politiskt parti. Då kan det också vara svårt att ha en klar bild av de processer som leder fram till politiska beslut. Samtidigt är Sverige ett land där den representativa demokratin vilar tungt på politiska partier snarare än enskilda politiker. Möjligheten till personval, att ”kryssa” in sin favoritkandidat, som infördes 1998 är dock ett steg i riktningen att ge individen mer utrymme. Tio av 349 ledamöter i riksdagen kom in via personvalet år 2002. Man kan spekulera i om drygt 440 000 förstagångsväljare i valet 2006 skulle kunna bidra till att den siffran stiger. 80-talisterna sägs ju vara Generation I: Individuella, Internationella, Informerade och Informella. Den stora utmaningen blir sannolikt att få dem att gå till valurnorna. De senaste valen har det varit svårt att fånga upp förstagångsväljarna. Symtomatiskt var kanske att samtidigt som TV4:s partiledardebatt för unga pågick, röstade runt en halv miljon svenskar i Big Brother-finalen i Kanal 5. Det illustrerar på ett lite brutalt sätt att om man lyckas engagera så får man också folk att rösta. Vi politiker måste tydligt stå för, hur viktigt det är att rösta den 17 september. Björn von Sydow Riksdagens talman

Ämnen

  • Politik