Förbundsledningen till kommunerna: Satsa på idrotten – få mångdubbelt tillbaka!

Idrottsföreningarna borde få mer betalt av offentlig sektor, sett till samhällsnyttan de gör.
– Det är dags för politiken att se idrotten som en verklig investering i hälsa, gemenskap och trygghet, säger Christer Östholm, ordförande för RF-SISU Västra Götaland.

Inför höstens val skriver ordföranden ihop med distriktsidrottschef Oskar Wiklund på debattplats hos en rad lokaltidningar i länet.

RF-SISU distriktets ledning poängterar att det är i föreningarnas kärnverksamhet som de goda effekterna av idrottandet uppstår, när barn, unga, vuxna och äldre träffas för att röra på sig och ha roligt tillsammans. ”Däri ligger själva egenvärdet för deltagarna – glädje, tillhörighet, personlig utveckling, välbefinnande och hälsa” skriver de.

Efterfrågar mer stöd till idrotten
Att dra en linje från träningar, tävlingar och föreningsmöten till lösningar på svåra samhällsproblem kan tyckas långsökt. Men det är i samma kärnverksamhet som det också skapas många mervärden, som bidrar till att bygga Sverige starkare.

Undertecknarna av debattartikeln (läs hela texten här) pekar särskilt på några av vår tids stora utmaningar, där idrottsrörelsen kan vara med och bidra till en mer positiv utveckling. Inte minst i förebyggande insatser kring fysisk och psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet samt otrygghet och kriminalitet.

Östholm menar att idrottsrörelsen har potential att göra ännu större nytta. Men då krävs att ledare och aktiva ges rätt förutsättningar och rimliga villkor.

– Därför vill vi se lokala politiska initiativ på två punkter – för att stärka föreningsidrotten från grunden. Det handlar dels om tillgången till anläggningar, dels om ekonomiskt stöd, säger han.

”Måste finnas platser att vara på”
Var fjärde idrottsförening i Västra Götaland har stort behov av mer tid eller plats för sin verksamhet och lika många tvingas därför tacka nej till nya medlemmar. Dessutom behövs på många håll omfattande renovering. Det visar Riksidrottsförbundets nya rapport från den nationella föreningsenkät som genomförs vart fjärde år.

– Läget varierar förstås mellan kommuner. Men alla politiker, från lokal till statlig nivå, har ett ansvar för en hållbar samhällsplanering med investeringar i dagens och framtidens anläggningar, säger Östholm.

Han poängterar att de ytor och idrottsmiljöer som finns alltid ska nyttjas på ett smart och effektivt sätt.

– Där har föreningarna sin roll att spela, som en flexibel lagkompis och samarbetspartner till kommunen. Men grunden är att det måste finnas platser att vara på för att träningen ska bli av!

Driver på för stärkt föreningsstöd
Den andra frågan som ordföranden lyfter inför höstens val är alltså föreningarnas ekonomi. Han beskriver en kostnadsutveckling i samhället som också avspeglar sig inom idrotten.

– Det har över lag blivit för dyrt att idrotta, men många föreningar kämpar redan hårt för att få ihop ekonomin. Därför behövs ett starkare föreningsstöd, säger han.

RF-SISU Västra Götaland driver på för att kommunerna ska höja föreningarnas grundbidrag, samtidigt som det ska regleras med index för att undvika en urholkning över tid. Stödet behöver vara pålitligt över tid, så att medlems- och deltagaravgifter kan hållas nere.

Samhällsekonomiska vinster
Idrottsföreningarnas verksamhet bygger till allra största del på frivilligt engagemang. Värdet av de ideella ledarnas arbetstid (bara i Västra Götaland) uppgår till 3,1 miljarder kronor per år. Det motsvarar årslönerna för 6 385 fritidsledare.

Christer Östholms förhoppning inför valrörelsen är att de politiska partierna ska se idrotten som en resurs och en investering.

– För varje krona som offentlig sektor satsar på idrotten får man mångdubbelt tillbaka. Vinsterna och besparingarna är ekonomiska, hälsomässiga och sociala, säger han.

RF-SISU Västra Götaland har, som Riksidrottsförbundets förlängda arm, till uppgift att företräda föreningsidrotten.

Såväl foto som text och citat (från pressmeddelande och debattartikel) är för fri användning.