Riskfylld lek – viktigt för barns utveckling och lärande

Forskning visar att lek som innehåller inslag av risk har positiva effekter på barns hälsa och utveckling. När barn får utmana sig själva ökar deras fysiska förmåga, samtidigt som de blir bättre på att bedöma risker och tryggare i situationer där skador kan uppstå. Riskfylld lek gör dem helt enkelt mer rustade för vardagens utmaningar.

Då debatten om riskfylld lek på många håll aktualiserats och tagit fart har vi, i samarbete med Change the Game, Svenska Budo & Kampsportförbundet och Svenska Idrottslärarföreningen, deltagit i ett webbinarium, med syfte att nyansera och utbilda om vad riskfylld lek kan vara och effekterna av den. Totalt samlade webbinariet närmare 300 deltagare från hela Sverige, där flera kunniga experter inom området delade med sig av forskning, erfarenheter och exempel.

Spännande lekar rustar barnen med viktiga förmågor

– Riskfylld lek handlar inte om att barnen ska få öka risken att göra sig illa, egentligen tvärtom, att de genom spännande lek ska få rusta sig med viktiga förmågor att utmana sig och hantera olika typer av risk. Det är viktigt för deras förmåga att må bra och prestera bra framöver, i en allt mer snabbföränderlig värld, säger Tom Englén, verksamhetsledare på Change the game.

Många vuxna vill skydda barn från lekar som innebär en risk att skada sig, som att låta barnen klättra högt, hoppa långt eller springa snabbt. Just dessa lekar är dock viktiga för barns utveckling. När vuxna försöker skydda barnen från faror i stunden riskerar vi istället att utsätta dem för större hälsofaror på sikt, både fysiskt och mentalt.

– Genom att tillåta riskfylld lek hjälper vuxna barnen att växa socialt, känslomässigt, kreativt och fysiskt, säger Grim Jernudd, utbildare och metodutvecklare på Change the game.

Rörelsesatsning i skolan vill skapa utmanande miljöer för elever

På webbinariet deltog bland annat Robert Lindberg, projektledare för Rörelsesatsningen i skolan hos oss på RF‑SISU Västerbotten. Rörelsesatsning i skolan syftar bland annat till att skapa skolmiljöer som uppmuntrar till lek och rörelse, där eleverna får utrymme och tillåtelse att utmana sin fysiska förmåga.

– Jag arbetar mycket med att främja den fria fantasileken, särskilt i de yngre åldrarna, och det krävs sällan något dyrt eller avancerat för att skapa engagerande miljöer. Det som på sikt gör allra störst skillnad är dock arbetet med personalgruppen och deras förhållningssätt till riskfyllda moment. Hur ser de på isiga snöhögar, snöbollskastning, att klättra i träd eller när barn balanserar på staketet? Det är små vardagssituationer, men personalen påverkar i hög grad hur mycket eleverna får utforska, öva och utmana sig själva. Man ska absolut ha respekt för att alla inte är bekväma i alla situationer, men då är det bra att diskutera olika lösningar i personalgruppen. Det gör dock stor skillnad att gå från att förbjuda till att guida och vägleda barnen, säger Robert Lindberg.

Vilka typer av aktiviteter som skapas på skolan varierar beroende på barnens ålder och hur skolgården är utformad, menar Robert.

– När det gäller aktiviteter så finns det nästan obegränsat med lösningar, men att ge respektive individ rätt typ av utmaning kan kräva att man tänker till lite. Tänk på åskådareffekten, aktivera alla samtidigt, ge många olika möjligheter till lösningar på uppgifterna, uppmuntra egna kreativa lösningar och främja social interaktion. Om vi tänker begreppet riskfylld lek kan det enkelt beskrivas som en aktivitet där det pirrar lite i magen. Det är väldigt sällan det pirrar i magen för eleverna på en skolgård eller på en lekplats, säger Robert.

Det finns flera vinster med att låta barn få ta risker i vardagen.

– Barn som får träna sina fysiska förmågor, utveckla sin kreativitet och stärka tron på sin egen förmåga, lära känna sina begränsningar och göra egna riskbedömningar, blir bättre rustade. De utvecklar inte bara sina fysiska förmågor, utan också självförtroende, motivation och kreativitet. De växer helt enkelt till hållbara samhällsmedborgare. Vi ser att många av de här färdigheterna håller på att försvinna eftersom barn sällan behöver använda dem. Att överbeskydda barn får i längden negativa konsekvenser och ökar risken för både skador och inaktivitet senare i livet.

Kontakt

Fråga oss gärna mer

• Robert Lindberg, RF-SISU Västerbotten, 090 695 56 17, robert.lindberg@rfsisu.se